(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Jag har med denna uppsats undersökt hur den franske målaren och skulptören Jean Dubuffet (1901-1985) arbetade med olika material med ett fokus på de materialval han gjorde för sina skulpturer. Jag har valt att se närmare på tre monumentala skulpturer som Dubuffet skapade under 1970-talet och även undersökt vad han genom verkens material kommunicerar. Vidare har jag analyserat och diskuterat verkens motiv och utformning för att understödja min diskussion om materialets egenskaper.Dubuffet intresserade sig som så många andra konstnärer för de avantgardisitska idéer som spred sig i mellankrigstidens Europa. Dubuffet ville föra en konstnärlig revolution mot den etablerade kultureliten och mot den klassiska konsten som han ansåg formats av den västerländska kulturen. Vidare var han mycket intresserad av material och hur material i sig kunde påverka konstens utformning och mening och han ägnade en stor del av sin karriär till att experimentera med olika naturliga material.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man på bästa sätt kan bearbeta Rodrigos musik med Concierto de Aranjuez som utgångspunkt, för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstår i allmänhet när tonsättaren inte har tillräcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, däribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick även att applicera på Rodrigos musik i allmänhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte är unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle också ge en bild av gitarrens begränsningar och möjligheter till förmån för nutida tonsättare såväl som för gitarrister..

Detta examensarbete är en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan användas i utvecklingen av träningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades på en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjälpa till vid utvecklingen av inlärningsspel. Denna modell har använts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har använts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har även använts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lämpar sig för utveckling av träningsmoment i underhållningsspel då kraven på spel i Serious Games-genren och underhållningsspel är alltför olika..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.