Inbreeding, the mating of related individuals, has been the one dominating breeding strategy for dog breeders during the last 200 years. However, its negative effects on fer-tility and other fitness traits, a phenomenon called inbreeding depression, have been ignored in the quest of perfect unity in conformation or performance. The purpose of this study was to test the hypotheses that litter size is reduced as a consequence of in-breeding, affected by both the inbreeding coefficient of the dam and the litter and that a rapid increase in the inbreeding coefficient affects litter size more than a slower rate. Data were collected from the Swedish Kennel Club registry of origin. Breeds included in the study were the Bernese Mountain Dog, the Cocker Spaniel, the Golden Retriever, the Rottweiler and the West Highland White Terrier.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Peat litter has been used in animal houses for a long time. Because of its good ability to absorb liquid and nutrients from the manure it can create a dry surface for animals and a valuable manure product. Through changes in agricultural practises the use of peat litter has diminished and is to a great extent replaced by straw, sawdust and cutter shavings although Sweden is rich in peat-findings. The aim of this work was to summarize the presented knowledge about the used of peat litter, techniques, advantages and disadvantages and to compare with other commonly used litter materials. Articles on peat litter have been searched for in magazines, databases and books at SLU library. Visits to peat industries, interviews with peat producers and with peat researchers contributed to the material. Peat is not a uniformly material.

Miljöer är unika och formas av en sammansättning av objekt, omgivning och sammanhang. Det är människor som ger kulturarv innehåll och mening. Genom tillgången till kulturarv får människor en länk till historia som ökar förståelsen för både historien, samtiden och framtiden. Kulturarv är en gemensam tillgång och angelägenhet för människor. Det ger möjlighet att delta och påverka arbetet med kulturarvsfrågor vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid väpnade konflikter.

De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

This project investigated how elevation and vegetation type influences variation in plant litter phenolic content and protein precipitation capacity among and within common plant species for two different vegetation types, heath and meadow, in a subarctic ecosystem in the Abisko region of northern Sweden. As nutrient availability generally decreases with increasing elevation as a result of decreasing temperature, I hypothesised that phenolic content would increase with elevation and be higher on the heath than the meadow. To test this, the total phenolic content and protein precipitation capacity was estimated in leaf litter from 13 species in both heath and meadow vegetation across an elevational gradient ranging from 500 to 1000 meters above sea level (m.a.s.l.) in the study region. The results showed that elevation and vegetation type both had a strong impact on both variables. Total phenolic concentrations decreased with elevation for the meadow, and were greater for the heath than the meadow.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skäl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. Människors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbärare, de är exempel på hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv är avgörande för nostalgins och retrons betydelser för människor, ett exempel är den mobila museivagnen "Tyrolen på hjul". Samtida individuella och kollektiva berättelser om det nära förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan användas inom arkeologin för att förstå vad det innebär att vara människa..

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder..

This project investigated how elevation and vegetation type influences variation in plant litter phenolic content and protein precipitation capacity among and within common plant species for two different vegetation types, heath and meadow, in a subarctic ecosystem in the Abisko region of northern Sweden. As nutrient availability generally decreases with increasing elevation as a result of decreasing temperature, I hypothesised that phenolic content would increase with elevation and be higher on the heath than the meadow. To test this, the total phenolic content and protein precipitation capacity was estimated in leaf litter from 13 species in both heath and meadow vegetation across an elevational gradient ranging from 500 to 1000 meters above sea level (m.a.s.l.) in the study region. The results showed that elevation and vegetation type both had a strong impact on both variables. Total phenolic concentrations decreased with elevation for the meadow, and were greater for the heath than the meadow.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

This project investigated how elevation and vegetation type influences variation in plant litter phenolic content and protein precipitation capacity among and within common plant species for two different vegetation types, heath and meadow, in a subarctic ecosystem in the Abisko region of northern Sweden. As nutrient availability generally decreases with increasing elevation as a result of decreasing temperature, I hypothesised that phenolic content would increase with elevation and be higher on the heath than the meadow. To test this, the total phenolic content and protein precipitation capacity was estimated in leaf litter from 13 species in both heath and meadow vegetation across an elevational gradient ranging from 500 to 1000 meters above sea level (m.a.s.l.) in the study region. The results showed that elevation and vegetation type both had a strong impact on both variables. Total phenolic concentrations decreased with elevation for the meadow, and were greater for the heath than the meadow.