Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas..

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande.

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen. Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien. Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

I vår vardag använder vi oss av mängder av redskap och föremål som hjälper och roar oss. Dessa föremål har de senaste åren tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta område kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vår uppsats är att belysa forskningsområdet Ubicomp och några av dess problemområden. Kontextmedvetenhet, Integritet och Människa- datorinteraktion är de tre problemområden som vi valt utifrån befintligt litteratur.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

This scientific essay aims to more closely study how to best arrange a context that subtly conveys that change is possible in the treatment of patients who starve themselves. By describing a number of situations during the first weeks of a girl´s therapy, this essay focuses on some central themes in the initial stage. The essay is mainly aimed to explore the conditions for a meaningful communication with a patient who has a low BMI value and who quitted the nutrition-oriented care in her clinic. The essay is a form that allows for reflection on one´s own considerations about the wisest line of conduct in various situation. The work is based on an existential understanding of the starvation as a fragile person´s one and only way to reconcile with herself in the world that is hers.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

Uppsatsens syfte är att redogöra hur människor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. Frågeställningen vi arbetat utifrån är: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? Frågeställningen är framlyft ur teorin som används i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrån detta synsätt, där centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa är att identiteter: är sociala konstruktioner, enbart är meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, är multipla och flerdimensionella och betonas i gränsytan mellan vi och dom.

I denna studie har fokus legat på mäns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen på begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov användning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda på hur intervjudeltagarna beskriver var gränsen mellan aggressivitet och våld går, samt se varför spelare handlar på ett visst sätt i match- och träningssituationer. Frågeställningarna studien utgått ifrån är:Varför handlar manliga spelare på ett visst sätt i match- och träningssituationer?Hur definierar de skillnaden på att vara aggressiv och att vara våldsam?Undersökningen utgår från ett socialkontruktionistiskt perspektiv, där genusteori står i fokus.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.