Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda på hur fyra svensk-lärare resonerar kring sina litteraturval i förhållande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-västerländska litteraturens plats i svenskämnet. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare från olika bakgrunder. Vårt resultat visar att våra informanter ser olika på svenskämnets huvudsyfte och att detta påverkar deras undervisning, men inte i någon större utsträckning deras litteraturval och att icke-västerländska texter däri är underrepresenterade. Slutsatsen som följer är att det för våra informanter inte finns några direkta officiella krav från styrdokumenten att använda sig av icke- västerländsk litteratur, inte heller några uppenbara vinster utifrån de informella strukturerna - alltså det som kan karaktäriseras som skolkulturen, lärarkollegiet och den enskilde lärarens utbildning och intressen. Lärares litteraturval i förhållande till kanontanken är därmed, som vi velat påvisa, ett komplext och mångfacetterat system som av förklarliga skäl tar tid att förändra..

Fertilitetsegenskaper har ofta låga arvbarheter och selektion baserat på fenotyp är ofta ineffektiv och långsam. För att förbättra fertilitetsegenskaper som ovulationsmängd och kullstorlek hos får är det effektivast att selektera avelsdjur utefter deras genotyp. Olika mutationer i gener tillhörande transforming growth factor-? (TGF?) superfamiljen har visat sig påverka ovulationsmängd och kullstorlek hos får. Dessa gener är BMPR-1B, BMP15 och GDF9.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

By limiting our horse?s freedom of movement, we restrict their opportunity to forage, which is one of their most important needs. If their need of forage is not fulfilled it can lead to frustration, which might manifest itself in abnormal behaviour, like the oral stereotypies for example crib-biting. It is a held belief that the horse swallows air while crib-biting, which they don?t, and that swallowed air causes colic, and the belief that other horses can copy the behaviour, leads to the use of many methods to prevent the behaviour.

Decomposition of organic matter is a critical process in the ecosystem, which involves many essential biotic and physical parts. Decomposition is therefore an important process both above and below ground. The rate of decomposition is dependent of many environmental factors for example: pH, moisture and supply of oxygen. The decomposition can therefore be affected by large scaled environmental influences, such as acidification and climatic changes. The root litter in the forest is in different ways affected by acidification, liming and manuering.

Literary debates about canon occur regularly. In the summer of 2006 such a debate took place in Sweden. The aim of this Master thesis is to examine the debate to identify the different discourses and what they reveal about ideas concerning the role of literature in society. The empirical material used for the analysis consists of 46 debate articles from three important newspapers. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau?s & Chantal Mouffe?s discourse theory.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut.De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

Destillers dried grains with soluble (DDGS) is a by-product when producing ethanol. DDGS from wheat has a high crude protein content and a good amino acid profile, which makes it an interesting feed ingredient for poultry. The disadvantage of feeding DDGS from wheat to poultry is that it also contains a high fiber content that chickens don?t have the ability to break down. Lantmännen Agroetanol has developed a new protein feedstuff from DDGS by extracting wheat protein from DDGS, the product name is Agroprotein SD.

Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.

Reindeer husbandry and Forestry are both area related industries and will in big extent use the same lands. Conflicts often arise because of that the industries have different interests. Many of the activities done by the forestry influences the reindeer husbandry in an undesirable way, simultaneously as the reindeer husbandry activities can have negative consequences for the forestry. One such forestry activity is fertilization. It was during the 1960´s forest fertilization began to be practiced and the reason was that the increase in growth that the fertilization gave could be able to cover for the future shortage in wood many feared. During the 1970´s when the fertilizing activities were most intensive about 200 000 ha was fertilized annually.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.