Sök:

Sökresultat:

424 Uppsatser om Litterär ideologi - Sida 12 av 29

Inhysningssystem för vÀxande ungtjurar

The purpose of this study was, if possible, to find a housing system for growing bulls that was as optimal as possible for the animal welfare. In order to select housing systems you must take into account the size of the group, body weight and the type of floor. Seven of the international most common housing systems were compared, straw bedding, deep straw bedding, sliding straw bedding, concrete slatted floor, rubber coated slatted floor, cubicles and feeding cubicles. Studies that have examined the proportion of tail, claw and leg injuries and the presence of unnatural behavior in the different systems. In summary, all studies showed that soft underlay were beneficial for the animals in terms of the proportion of bone lesions and swellings.

Varför förÀndras institutioner? : ? Kommunal barnomsorg pÄ entreprenad

Denna uppsats behandlar politisk förÀndring i svenska kommuner. Fokus Àr New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg pÄ entreprenad studerats. Studien Àr kvantitativ och bestÄr av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska CentralbyrÄn (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förÀndring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blÄ/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och Àldreomsorg pÄ entreprenad.

Vad Àr NARCONON? : Synen pÄ behandling inom ramen för en religiös ideologi

The purpose of this essay was to describe the opinions of different religious and non-religious ideologies and aspects of treatment, concerning use of drugs and drugsaddiction, and with a special focus at Narconon. We also wanted to try to understand the connection between professionalism and ideology in their treatment.Our central questions where;· How does the treatment Narconon's provides, look like?· What is Narconon's opinion on use of drugs and drugaddiction?· What is Narconon's connection to the Scientology?· Is there any scientific proof that Narconon's treatment is functioning?· How can we understand the connection between professionalism and ideology in treatment?We made intervjues with six social workers and six intervjues with staff at Narconon. Added to the intervjues, we studied articles and Internet research.From our work and through information we have got from Narconon, we have discovered the need of further research concerning their treatment. Narconon does continuous following-ups when the treatment is finished.

System för minskad fimpnedskrÀpning

FimpnedskrÀpning Àr ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lÄng nedbrytnings­tid och innehÄller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mÀngden skrÀp har samhÀllet varken rÄd att lÄta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla frÄn densamma. Kemiskt och estetiskt sÄvÀl som ekonomiskt Àr fimp­ned­skrÀpningen ett dÄtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhÄllning eller tillgÀnglighet.

Naturlig Skönhet : En studie om hur naturen anvÀnds i reklam för skönhetsprodukter.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..

Politiska tendenser i dagspressen : En kvalitativ studie om unga vuxna kan se politiska tendenser i tvÄ dagstidningars nyhetsrapportering.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde  ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..

Reportagejournalistik i olika medier : En lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur reportagejournalistik skiljer sig i olika publiceringskanaler. Huvudpunkt för undersökningen ligger i att studera lingvistiska skillnader och undersöka hur journalistiska texter dras mot olika fÀlt beroende pÄ publiceringskanal.Undersökningen bestÄr av en lingvistisk textanalys ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Denna analys har jag gjort med hjÀlp av tvÄ journalistiska verk dÀr det ena Àr publicerat pÄ Aftonbladets webb och det andra i pappersmagasinet Offside. De slutsatser som dras utifrÄn undersökningen bör ses som ett första nÀrmande av att undersöka de skillnader som finns mellan reportage publicerade i olika merdier. Enligt slutsatserna i denna uppsats kan man se klara lingvistiska skillnader mellan texter publicerade pÄ webben kontra pappersmedia.

Produktionsbur som frÀmjar hönors naturliga beteende

Today?s housing system for laying hens has limitations for the hens natural behavior. Despite the current law of prevention of cruelty to animals, this might implicate health problems for the hens. This degree project is aiming to improve the situation for laying hens in cage-systems. The aim with our project is to bring forward a draft of a cage that improves the welfare of laying hens.

Fruktsamhet och fruktsamhetsproblem hos chow-chow : En inledande studie över situationen i Sverige

The chow-chow breed is considered to have a low fertility and this report is an in depth study of the reproductive functions of this breed in Sweden. Only 53 % of the Chow-chow matings results in litters. Previous studies of other breeds in commercial kennels shows mating results around 85-90 %, but this has not been investigated in hobby kennels and most Chow-chows which are bred from in Sweden, are kept as family pets. Contrary to most other breeds, Chow-chows show a seasonal reproductive pattern and most litters are born in the autumn. The influence of the month of mating on pregnancy rate and litter size was found to be not significant, but can be considered a trend. Thirty-nine females with previous known fertility problems where studied. Some of them had reached puberty extremely early, at an age between 4-5 months, and many of the bitches showed great fluctuations in intervals between oestrus cycles. Some of the females showed abnormalities such as very short oestrus intervals of only 2-3 months, probably without ovulating.

A priorisk kunskap - en analys av definitioner

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Vem bestÀmmer vilken historia som Àr min? : Kvalitativ undersökning av processen som föranligger uppkomsten av kurs- och Àmnesplanerna samt kunskapsbegreppet för Historia A pÄ gymnasiet

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och Àmnesplaner. För att uppnÄ syftet gjordes en institutionsanalys dÀr skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i tvÄ gymnasiala kurs- och Àmnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och Àmnesplaner hÀnger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som anvÀndes i analysen av kurs- och Àmnesplanerna var ideologisk textanalys dÀr fokus lÄg pÄ att ringa in ideologiskt fÀrgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och Àmnesplaner Àr byrÄkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som Àr delaktiga vilket leder till att kurs- och Àmnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?

Detta arbete Àr en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag pÄvisar var Ryd har fÄtt sina influenser ifrÄn, bÄde internationella och nationella. Jag prövar och jÀmför och kommer fram till att Ryd Àr en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige pÄ 1940-talet frÀmst influerat frÄn England och delvis tyskland.

Mediernas konstruktion av en politisk hÀndelse En kritisk diskursanalys av tvÄ svenska morgontidningars medierapportering av oroligheterna till följd av presidentvalet i Kenya

News value is an essential part of which event media chooses to report about. Political events consider to bee news with potentional large value. Media has an enormous power and possibility to create news and construct there own reality and where the readers is given a false expression of what really happened. Today the media must show profit and that indirect affects how the media choose to describe political events. In the Kenya case is it therefore possible to draw the conclusion that the two news paper has different construction of the political event in Kenya.

Pluralism, kommunikation och falsk konsensus ? en kritik av deliberativ demokrati

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Varannan Damernas : En jÀmförande analys av Socialdemokraternas och Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik

Uppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera det jÀmstÀlldhetspolitiska fÀlt som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar pÄ deras respektive hemsidor. Genom att ta hjÀlp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi Àmnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jÀmstÀlldhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska stÀllningstaganden i frÄgan. Varför jag valt att analysera informationen som finns pÄ respektive partis hemsidor Àr eftersom just den informationskÀllan nÀr ut och anvÀnds av mÄnga osÀkra vÀljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jÀmstÀlldhet Àr och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, SamhÀllet i centrum, Feminism, JÀmstÀlldhet ? start och mÄl, Vi Àr bÀst i vÀrlden, Hemmet och privatlivet, Arbete och NÀringslivet, Politiken, SamstÀmmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->