Bakgrund: Termen bolagsplundring har länge används för att beskriva planerade oegentligheter i näringsverksamhet. Bland de första plundringshärvorna som nämns i Sverige är Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och är fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterådgivning? frekvent använt i Sverige och fenomenet eldades på av dåvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mängd rättsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssätt förändras när det byggs industriellt med trävolymmoduler istället för traditionellt. Eftersom industriellt byggande är ett väldigt vitt begrepp har arbetets fokus främst varit på industriellt byggda flerbostadshus av trävolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trävolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf Trädgården har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade på att det industriella byggandet dras med en dålig syn sedan Miljonprogrammet. I dag är förutsättningarna helt annorlunda men människor är ändå rädda att industriellt byggda projekt är synonymt med monotont och idélöst.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem.På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå.Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning.

Since the late 50th century, the automobile has been normative in the Swedish society (Lundin 2008). This has led to an urban environment deeply characterized by the motor vehicle and its necessities, while other means of transportation, such as train and bicycle, have been ignored and put aside. However, over the past decades, a new trend has been seen in urban planning as a consequence of the increasing knowledge of the negative qualities caused by the car. As a result, the bicycle is seen as a conceivable transport mode.This thesis examines cycling on four issues:- Why is there a need of more cyclists? - How can the total number of cyclists as well as the number of satisfied cyclists increase? - Which factors affect the choice of transport mode? - Which factors affect the choice of route?The first two questions are discussed from a literature study that was conducted at the beginning of the thesis.

Since the late 50th century, the automobile has been normative in the Swedish society (Lundin 2008). This has led to an urban environment deeply characterized by the motor vehicle and its necessities, while other means of transportation, such as train and bicycle, have been ignored and put aside. However, over the past decades, a new trend has been seen in urban planning as a consequence of the increasing knowledge of the negative qualities caused by the car. As a result, the bicycle is seen as a conceivable transport mode.This thesis examines cycling on four issues:- Why is there a need of more cyclists? - How can the total number of cyclists as well as the number of satisfied cyclists increase? - Which factors affect the choice of transport mode? - Which factors affect the choice of route?The first two questions are discussed from a literature study that was conducted at the beginning of the thesis.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.