I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur. Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan. .

Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs.

This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic.

Detta arbete är en kvalitativ studie och eftersträvar en fördjupad förståelse kring begreppet genus som har en stor betydelse för jämställdhetsarbete och syftar till att motverka de traditionella könsrollerna. Syftet är att belysa hur genustänkandet tar sig uttryck i det vardagliga arbetet på förskolan samt vilket utrymme det får inom olika etniska grupper. Med utgångspunkten i det socialkonstruktivistiska perspektivet har jag försökt att visa hur uppfattningar om kön/genus konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. Studien är baserad på intervjuer med förskolepersonal och observationer utförda på två förskolor som ligger i områden med olika etniska sammansättningar. Resultatet har visat att förskolepersonalen har skilda uppfattningar om hur barn av olika kön ska bemötas och använder sig av olika taktiker för att motverka de traditionella könsrollerna.

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.