Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls.

This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome.

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Denna uppsats har undersökt genus- och jämställdhetsfrågorna på lärarutbildningarna i Sverige med betoning på Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärarutbildningarna är utformade så att könsrollerna reproduceras och befästs, eller om lärarutbildningarna är aktiva aktörer som försöker bryta de snäva roller som könen är hänvisade till idag. Syftet är också att diskutera vilka konsekvenser lärarutbildningen och dess hantering av genus- och jämställdhetsfrågor kan bli på grundskolan.Metoden är kvalitativ och materialet baseras mycket på sekundära källor bortsett från två intervjuer. Resultatet visade att lärarutbildares uppfattningar styr innehållet och arbetssättet mer än utbildningsplaner och kursplaner. Både på lärarutbildningarna, men också på grundskolan, är det enskilda eldsjälar som undervisar i dessa frågor.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

The main purpose of this Masters thesis is to examine three Swedish librarians views on their role regarding their local learning centre and its adult students. The thesis also tries to find out whether the persons responsible for the local learning centres in these municipalities regard the libraries as a resource in this context and if the municipalities express the importance of such a cooperation in documents. Previous research in information seeking and learning is presented and a survey of lifelong learning, local learning centres and libraries is made. Relevant theories, such as Loertschers taxonomy, Kuhlthaus approaches of library skills instruction and levels of mediation as well as Bruces categories of information literacy, are presented and later used in the analysis. A qualitative method was found to be most appropriate for this study, as the majority of the empirical material has been collected through interviews.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Syftet med uppsatsen är att förstå hur föräldrar till barn i den yngre skolåldern uppfattar genus. Föräldrar reproducerar normer och genusföreställningar till barnen, barnens möte med skolvärlden innebär ett möte med de normer och genusföreställningar som finns representerade i skolan genom lärarna. Följande frågor belyses i studien: Hur uppfattar föräldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusföreställningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt föräldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas föräldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har använts, föräldrarna som medverkat i studien har själva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, genus, habitus och genushabitus.

Det här examensarbetet bygger på översättningsarbetet med Elisabeth Bernsteins "The meaning of the purchase. Desire, demand and the commerce of sex". I den förberedande textanalysen undersöker jag några viktiga aspekter av artikeln. I min fördjupningsanalys tar jag avstamp i termen "re-gendering" och gör en djupdykning ner i engelskans "sex" och "gender" och svenskans motsvarigheter "kön" och "genus". Mitt syfte är att försöka reda ut vad som ligger bakom dessa begrepp och termer, för att sedan kunna producera en välmotiverad översättning av just "re-gendering".I PDF-filen ingår både analys och översättning..

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet.