I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen.Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel.

Det lilla ryska länet Kalingrad situerat vid Östersjön, kom efter Sovjetunionens fall att hamna i en exklavstatus då området kom att gränsa till Polen och Litauen, Kaliningrad blev en ö utan någon direkt landförbindelse med Ryssland. När EU utvidgas att omfatta Polen och de tre Baltiska staterna kommer området att bli en enklav i EU. Den Postkommunistiska tiden har för Kaliningrad bland annat inneburit en ökande fattigdom, stigande arbetslöshet och en okontrollerad gränshandel, med omfattande smuggling som följd. Denna uppsats syfte är att undersöka åtta redan givna utvecklingslinjer för Kaliningrad, vilka beskrevs år 1996 av docent Jurij M. Swerew vid Kaliningrads Universitet vilka sammanförts till tre huvudalternativ: ryskt styre, transition och autonomi.

This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories],  a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and  journalist Nils Bohman (1902-1943).  The authors of the nine short stories are Jonas Bili?nas, Vincas Kr?v?-Mickevi?ius, Antanas ?ukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petron?l? Orintait?.The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present.The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation?A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940.An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached..

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den.Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland.

Många är vi som har drömmar och hoppas på att göra karriär. Men tyvärr verkar inte alla ha samma förutsättningar. I mediebranschen likt många andra branscher är kvinnor på chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller är det bara så att karriärdrömmarna inte är lika starka hos kvinnor?Vi märkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Bakgrunden till rapporten var att det företag som medverkat i studien ville utveckla ett grundmönster för damkappor. Syftet med arbetet blev därför att utarbeta ett grundmönster med två ärmtyper som graderas mellan storlek 32-50, samt konstruera en kappmodell från samma grund. Utöver detta skulle även detaljkonstruktioner och specifikationer utformas. Frågeställningarna som styrde arbetet kretsade därför kring hur man på bästa sätt tar fram detta.All konstruktion utfördes i Lectra´s Modaris. För att ta fram grundmönstret jämfördes två arbetssätt för att sedan välja en av de grunder som konstruerats.

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna.Bakgrund.Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

År 2001 upptäcktes askskottsjukan i Sverige för första gången efter att den härjat i Polen och Litauen sedan mitten på 1990-talet. Syftet med det här examensarbetet är att, med utgångspunkt utifrån att asken, Fraxinus, kan vara hotad på grund av askskottsjukan, hitta ersättande träd för utemiljöer, med fokus på biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi är fortfarande okänd, vilket gör att man inte med säkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger är döda skott, vissnande blad och kräftsår på stammen.