Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

The aim of this thesis is to study the cause of Egypt´s failed development of the transition to democracy and vice versa, the reason why Turkey succeeded in democratic transition. Thesis methodology is a comparative analysis between design units Egypt and Turkey. Thus, the most similar design used in the investigation.European Commission began in 1998 to review Turkey´s political and economic reforms to fulfil the Copenhagen criteria. 2005 began negotiations on a Turkish- EU membership. U.S and Egypt have enjoyed close economic, security and democratic cooperation since 1975.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

Kväve är ett element med både positiva och negativa effekter på ett kolståls egenskaper och det är därför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvävehalten i stålet med hänsyn till kravet på slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stålets slutliga kvävehalt påverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg där högkolhaltigt råjärn konverteras till lågkolhaltigt råstål, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. Både kol och syre har en stark inverkan på kvävets löslighet i flytande stål. Ett flertal planerade försök med provtagning under pågående LD-process och analys med LECO® har legat till grund för en kartläggning av kväveförloppet, särskilt med avseende på konvertering av stål som återanvänds i processen, s.k.