Sök:

Sökresultat:

171 Uppsatser om Linnéuniversitetet - Sida 9 av 12

Resurseffektiv kvÀvereduktion genom nitritation

Resurseffektiv kvÀvereduktion genom nitritationProblematiken med övergödning i vÄra akvatiska system har lett till hÄrdare krav pÄ kvÀverening vid vÄra reningsverk. En rejektvattenbehandling har visat sig vara ett bra alternativ för att utöka kvÀvereningen. Vid Nykvarnsverket i Linköping renas avloppsvatten och sedan 2009 finns en SHARON-anlÀggning i drift. SHARON stÄr för ?Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite? och Àr en kvÀvereningsprocess för rejektvatten utvecklad av Grontmij i samarbete med Tekniska universitetet i Delft.I denna studie har SHARON-processen i Linköping undersökts.

LÀrobokens pÄverkan pÄ matematikundervisningen. : En studie om hur lÀrare ser pÄ sin matematikundervisning i förhÄllande till lÀroboken. 

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

"Ur djupet" frÄn Linnéuniversitetet i VÀxjö : En socialpsykologisk studie av en psykosocial arbetsplatsmiljö under tre decennier

Sammanfattning Uppsatsen Àr en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstÄ nÄgra personers berÀttelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förÀndrats och utvecklats vid lÀrosÀtet i VÀxjö som varit deras arbetsplats under nÀrmare trettiofem Ärs tid inom vilken det skett tvÄ stora organisationsförÀndringar dels vid bildandet av VÀxjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att fÄ veta nÄgot om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de bÄda organisationsförÀndringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berÀttelser frÄn fyra personer med en mycket lÄng anstÀllningstid och som dessutom Àr mycket respekterade och har hög kompetens inom sina omrÄden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera nÄgot av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i VÀxjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgÄr en samstÀmmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom VÀxjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstÀmmigt som föregÄende.  Det framkommer Äsikter som att det innovativa övergick till mer byrÄkratisk ordning och att man byggde pÄ det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till vÄren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rÀtt utbildning Àr viktigt, alienation, osÀkerhet, bekymmer, frÄgetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Tiqr - Erfarenheter fra?n utveckling av en e-handelsplattform

FÄ saker Àr sÄ starka som traditioner inom studentlivet och mÄnga av dessa skapar samhörighet och glÀdje. Samtidigt som det Àr viktigt att vÀrna om dessa Àr det lika viktigt att tÀnka kritiskt och gÄ vidare frÄn metoder som inte bara Àr förlegade utan ocksÄ skapar frustration och kan leda till försÀmrade studieresultat. Tiqr, teamet som har lett utvecklingen, anser att köandet till studentarrangemang Àr just en sÄdan förÄldrad tradition som det bör göras nÄgot Ät. Denna rapport Àmnar granska en digital och mer modern lösning pÄ detta problem.?VÄr vision Àr att skapa ett distributionssystem online för festbiljetter vid Linköpings universitet som förenklar för sÄvÀl studenter som arrangörer.? > TiqrFör att kunna förverkliga visionen kring detta distributionssystem ansÄg Tiqr att det viktigaste var att skapa en inbjudande sida dÀr slagorden enkelhet och tillgÀnglighet skulle genomsyra utvecklingsarbetet.

Beslutsstöd i molnet

Denna studie beskriver de möjligheter och utmaningar som leverantörer av beslutsstödslösningar i molnet ser. De avgrÀnsningar som gjorts avser att enbart anvÀnda sig av de leverantörer som kommer erbjuda beslutsstödslösningar (BI-lösningar) i kombination med sÄ kallad Cloud Computing d.v.s. IT-tjÀnster efter en konsumtionsmodell och med skalbar prestanda. Författaren har genomfört intervjuer med fem personer. TvÄ av dessa personer Àr verksamma som BI-utvecklare och har genom intervjuer hjÀlpt till att utforma relevanta frÄgor till leverantörer.

Spelar kön roll? : En studie av Sociologiska Institutionenslektorsrekrytering ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Redovisningsekonom - redo att bli revisor?

Eftersom vi som författare snart Ă€r pĂ„ vĂ„r vĂ€g mot en examen inom ekonomi med inriktning pĂ„ redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur vĂ„ra möjligheter ser ut pĂ„ arbetsmarknaden, frĂ€mst dĂ„ att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav pĂ„ oss som kommer frĂ„n universiteten, och företagen vill veta vad studenter lĂ€r sig under studietiden. Det vi ville ta reda pĂ„ var om det fanns nĂ„got förvĂ€ntningsgap mellan revisionsföretagen och UmeĂ„ universitet.Artiklar om detta omrĂ„de var inte alldeles lĂ€tt att hitta, dock hittade vi nĂ„gra som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har anvĂ€nt oss av teorier som FörvĂ€ntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som Ă€r viktigt nĂ€r vĂ„ra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt Ă€ven intervjuat en lĂ€rare och en professor vid Handelshögskolan vid UmeĂ„ universitet.

Att möjliggöra integration i lokalsamhÀllet : en studie om kurdiska förÀldrars delaktighet och inflytande i demokratiska processer i Brickebacken

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

FrÄn internationell programstudent till regional skattebetalare i Kronoberg. : En Äterspeglingsstudie om ?Det entreprenöriella universitetet? och Linnéuniversitetets samverkan med det regionala nÀringslivet i kontexten av dess anvÀndbarhet i att behÄl

AbstraktHaving influence over questions that concern us is a part of the society that we live in, where every individual have the right to make her voice heard (Danell, 2006). For many decades, the school has had many different ways to give the students influence. Rönnlund (2013) is giving a historical overview of the history of students influence and enlighten us how the influence has changed over time. The influence from the students is very important and it is the students right to make their voices heard about things that concerns their work environment but also to affect their curriculum. The education in school should be fitted to every individual student (Danell, 2006).   According to Aaron Antonovsky (2007) our wellbeing is based on that we all can take part and deicide about the things we are meant to do.

Nordsken: Installation | Konfiguration | Drift

Nordsken Àr en spelfestival vars mÄl Àr att visa upp spel- och nördhobbyn för allmÀnheten. Besökare erbjuds turneringar och prova-pÄ i en mÀngd olika dator- samt bordsspel. Utöver spel bjuder Nordsken in olika föreningar, företag och förelÀsare som berÀttar om och visar upp det bÀsta frÄn spel- och nördhobbyn. Nordsken 2013 samlade 600 deltagare och drygt 1500 dagsbesökare under tre dagar för att spela spel och umgÄs med likasinnade.Som ansvariga för Nordskens nÀtverk hade vi som uppgift att sÀtta upp, konfigurera och övervaka nÀtverket under hela evenemanget samt agera support vid behov.Inför Nordsken gjordes en planering som innehöll genomgÄng av gammal dokumentation, inköp av server, hyra av switchar samt utplacering av dessa enheter i lokalen. Efter att vi skapat en logisk topologi för nÀtverket började vi konfigurera switcharna, accesspunkterna och servrarna.NÀtverket delades upp i tre lager, core, distribution och access, dÀr switcharna inom varje lager konfigurerades beroende pÄ dess placering och koppling.

"Fritid som överlevnad": en kvalitativ studie av fritidsvanor och karriÀrval mellan tvÄ grupper

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsÀttningar hos tvÄ olika grupper i samhÀllet, nÀmligen ungdomar i stadsdelen RosengÄrd och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka bÄda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader nÀr man jÀmför dessa tvÄ grupper och dÀrför ville vi titta nÀrmare pÄ detta och analysera utifrÄn informanternas berÀttelser faktorer som pÄverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsÀttning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i bÄda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar pÄ bÄda sidor eller i bÄda stadsdelar anser att fritid Àr en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter pÄ RosengÄrd har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter frÄn Limhamn har inte samma status bland ungdomar i RosengÄrd. Valet av utbildning och jobb Àr inte heller lika nÀr man jÀmför de olika stadsdelarna.

Klass, utbildning och reproduktion: tre studenters tankar och upplevelser av mötet med högre studier

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Studie- och yrkesvÀgledning - ett exempel frÄn en högskola/universitet

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ högskola/universitet och hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de nya förutsÀttningarna. De nya förutsÀttningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergÄngen frÄn skola till arbete blir lÀngre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ dessa instanser. DÀrefter ville se om de nya förutsÀttningarna hade pÄverkat studie- och yrkesvÀgledarnas arbetssÀtt pÄ den lokala och den centrala vÀgledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda pÄ hur studie- och yrkesvÀgledarna uppfyller studenternas behov av vÀgledning.

Kreativt matematiskt grundat resonemang : - förekommer det i lÀrargenomgÄngar pÄ gymnasienivÄ, och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt?

Olika internationella och nationella studier visar pÄ bekymret med att elever redovisar allt sÀmre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lÀrmiljö bland annat pÄ grund av att eleverna fÄr för lite trÀning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning elever ges möjlighet att lÀra sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig pÄ en förstÄelse för hur och varför nÄgot görs, till skillnad frÄn andra typer av resonemang som inriktar sig pÄ en förstÄelse för endast hur nÄgot görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lÀrares genomgÄngar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lÀrargenomgÄngar pÄ gymnasienivÄ till skillnad frÄn tidigare studier av lÀrargenomgÄngar pÄ högstadiet, gymnasiet samt universitetet.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->