Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

Idag vet vi att kommuner kan fÄ ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att anvÀnda sig av perenner. I det hÀr arbetet undersöks vad som Àr orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och nÀr perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras pÄ en undersökning dÀr ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat pÄ frÄgor om hur de anvÀnder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanstÀlls i diagram, vars syfte Àr att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur lÀget ser ut generellt. Svaren stÀlls dÀrefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för perenner Àr stort och det beror frÀmst pÄ att de Àr skötselsnÄla. Det estetiska vÀrdet spelar ocksÄ en stor roll.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar samhĂ€llsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkĂ€tundersökning pĂ„ tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhĂ€llsprogramseleverna i sitt skolval framförallt pĂ„verkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lĂ€rare, valbara kurser, skolmat och allmĂ€n stĂ€mning pĂ„ skolan. Dessutom spelar skolans geografiska lĂ€ge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nĂ€ra tĂ„g och buss och ganska centralt.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad förÀldrar tycker Àr viktigast i förskolan. Jag har ocksÄ undersökt om det finns skillnader i förÀldrars vÀrderingar av vad som Àr viktigast i förskolan, beroende pÄ faktorer som barnets Älder, eventuell inriktning pÄ förskolan, förÀlderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om förÀldrarnas vÀrderingar Àr samstÀmmiga med den reviderade lÀroplanens fokus pÄ lÀrande, Àmneskunskaper och sprÄkutveckling. För att samla in empiri anvÀnde jag mig av enkÀter vilka 72 förÀldrar svarade pÄ. FörÀldrar frÄn kommunala och fristÄende förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjÀlp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att förÀldrar anser att trygghet och omsorg Àr det viktigaste i förskolan.

This thesis advances an explicit, consequent, and wholesome ethnomethodological perspective on brand community. It recognizes brand community as a social problem ? something to be continuously solved and achieved. The two main perceivably stable features of the Nikonian community are (1) practical usefulness and (2) the social link. The authors suggest that both features are constantly accomplished through three types of aggregate behaviour (1) lurking, (2) ordinary membership, and (3) community citizenship behaviour (CCB).

Rörlighet mellan regioner har sedan lÀnge ansetts vara en bidragande faktor till tillvÀxten i Sverige. PÄ 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. PÄ 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rÄdande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in pÄ 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det Àr som pÄverkar rörligheten mellan regioner.

The purpose of this Bachelor thesis is to gain insight into themeaning of the mobile library for its users by investigatingwho the users are, how they use the mobile library, why theyuse the mobile library and what the users want from the bookbus service. The methods used are observations, surveystudy and qualitative interviews.The theoretical framework of the study is based onAndersson?s and Skot-Hansen?s model of the public librarywith its four different library profiles, together with PierreBourdieuÂŽs lifestyle theory where habitus and the concept ofcultural capital are used to analyze the role of the book busin people?s lives.My conclusion is that the mobile library is very important toits users since reading is an important part of their lives andit gives them easy access to books of several genres. Themobile library also functions as a meeting place in the localcommunity and creates a link between urban and rural areas..

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.