Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlÀrd hjÀlplöshet pÄverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i Àmnet Idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtstudie pÄ en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkÀtsvar in och analyserades.Resultatet av studien pekar pÄ att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras nÀrvaro i Àmnet Idrott och hÀlsa, Àven om den pÄ de besökta skolorna varit hög. FörÀldrar, vÀnner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och instÀllning till idrottande och tillsammans pÄverkar de i förlÀngningen nÀrvaron i Idrott och hÀlsa.GÀllande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, frÀmst inre och yttre faktorer. Det mÀrks tydligt att eleverna begÄr det fundamentala attributionsfelet dÄ de tillskriver andra elevers frÄnvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frÄnvaro oftast pÄstÄs ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns Àven pÄ sjÀlvtjÀnande bias, omvÀnd sjÀlvtjÀnande bias och self-handicapping.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Undersökningar visar pÄ samband mellan ohÀlsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sÀgs vara den mest kritiska dÄ detta i högre utstrÀckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjÀlpa detta och denna studie har dÀrför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förÀndra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens omrÄde rör lÀrande och pÄverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv vÀxer förmÄgan att utveckla sin identitet och anstÀllningsbarhet fram som centrala aspekter. FrÄgestÀllningarna har dÀrför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sÄdant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgÄende förstÄelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts dÀr tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Kommunernas behörighet att företa ÄtgÀrder i sin verksamhet begrÀnsas av ett antal kommunalrÀttsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som fÄr företas och hur kommunerna skall agera nÀr de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i tvÄ olika typer. Det finns dels sÄdana principer som sÀtter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begrÀnsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det Àr framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till ökad förstÄelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkÀter. UtgÄngspunkt Àr teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmÀnhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av vÀktar- och förkÀmperollerna i budgetprocessen.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanstĂ€llningar inom den kommunala verksamheten pĂ„verkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har anvĂ€nts pĂ„ ett material bestĂ„ende av Sveriges samtliga kommuner mellan Ă„ren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanstĂ€llda med tio procentenheter berĂ€knas sĂ€nka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvĂ„nare och Ă„r. Modellerna Ă€r signifikanta Ă€ven nĂ€r de kontrolleras för autokorrelation och relativt hĂ„rda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanstĂ€llningarnas inverkan pĂ„ kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svĂ„righeterna att mĂ€ta kvalitet, tyder resultaten pĂ„ att en minskning av andelen deltidsanstĂ€llningar förvĂ€ntas förbĂ€ttra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanstĂ€llda möjlighet till heltidsanstĂ€llning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försĂ€mra verksamhetens kvalitet.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och Àr oftast vÀldigt tidskrÀvande.