Syfte och frågeställningarSyfte med den här studien var att undersöka fenomenet dokumentation och om samt hur lärarna dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling som en del av bedömningsprocessen i ämnet idrott och hälsa. Detta gav mig följande frågeställningar:Hur är dokumentationen utformad i ämnet idrott och hälsa?Hur går lärarna i idrott och hälsa tillväga när de analyserar och tolkar elevernas kunskaper?Vilka strategier använder sig lärare i idrott och hälsa av när de dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling i undervisningen?Vilken påverkan får dokumentationen på bedömningen/betygsättningen enligt lärarna?MetodValet av metod i denna studie var kvalitativa intervjuer. I intervjuerna använde jag mig utav en intervjuguide med öppna frågor för att få så uttömmande svar som möjligt av de intervjuade. Syftet att använda guiden var att jag som intervjuare lättare kunde hålla fokus på det som var av intresse för studien.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

Senaste årens skandaler har lett fram till en ökad fokusering på etik i näringslivet. Försök till självreglering genom införandet av olika företagsetiska regler och program blir allt vanligare. För att självregleringen inte bara ska bli en putsning av fasaden måste etiken efterlevas. Decentraliserade företagsformer gör att kraven på den enskilda individens kompetens ökar. Moraliska frågor hamnar på individnivå, vilket gör att den enskilde individen får stor betydelse för företagens framgång.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende.

På grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste åren näringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion beträffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och många länder har infört koder för reglering av detta område. USA har valt att tillgripa strängare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa på självreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och näringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden är ingen lag utan bygger på självreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Idag har cirka 20 procent av Sveriges befolkning invandrarbakgrund. Trots detta är invandrare som målgrupp mycket ouppmärksammade. Sverige är idag en mångkulturell marknad, och därför är det viktigt för företag och organisationer att ständigt revidera sin bild av kunder och deras önskemål och behov. Banken spelar en central roll för landets finansiella system och är ett tjänsteföretag som nästintill alla människor kommer i kontakt med. Bankmarknaden för privatkunder kännetecknas av långsiktiga kundrelationer.

Under de senaste åren har flera företagsskandaler ägt rum världen över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare ägarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ?Corporate Governance?, vilket på svenska kan översättas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen på bolagsstyrningsområdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprättats i många av världens länder. Sedan den 1 juli år 2005 ska de svenska bolagen som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvärde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och är ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrättsliga frågorna i Sverige.

Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet.Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.