Denna studie med titeln ?Boys will be boys - nÄgra exempel pÄ hur kön konstrueras i en skola? Àr en kvalitativt inriktad studie dÀr intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrÄn olika teorier om hur kön konstrueras och befÀsts i samhÀllet. Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare ser pÄ kön och vilka konsekvenser detta fÄr för verksamheten i skolan. LÀrarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero pÄ bÄde sociala faktorer och biologiska skillnader.

Syfte: I och med att det stÄr tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nÄ kunskapsmÄlen ska utredas, kommer det att krÀvas tydlighet inom skolan vad gÀller kartlÀggning/utredning av behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlÀgger elever i Äk 3-9 med sent upptÀckta lÀs och skrivsvÄrigheter samt hur arbetsgÄngen Àr och om det finns en fÀrdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talsprÄkssammanhang men har svÄrt att lÀsa och/eller skriva har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Glentow (2006) beskriver vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr. SvÄrigheterna benÀmns som generella eller specifika. Specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter mÄste kartlÀggas.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjÀlp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som anvÀnds Àr observation. Resultatet visar pÄ att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer Àven att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och anvÀnder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det Àr lek och inte pÄ allvar. Detta visar barnen genom olika tecken sÄsom att anvÀnda ansiktsuttryck, kroppssprÄk och rösten.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Slut i hyllan-problematiken Àr en frÄga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste Äret. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar mÄste lagernivÄer pressas. Det hÀr sker sÄ smÄningom pÄ bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig sÀrskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbÀttras för att hög servicegrad ska kunna uppnÄs utan alltför höga lager.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.

SummaryAt the start of my employment at the Swedish National social insurance office I was a bit confused because there were two categories which I defined as belonging to the same category (working handicapped) but it wasn?t so. The persons I where going to meet was defined as having incapacity to work and therefore, they were defined as not standing to the labour markets conversion. They were defined as being to sick for being at the labour market. The aim of this work is to shed light on what grounds a decision concerning a person which will be categorized as incapable of working and looking at the categorized person?s status.

Detta Àr en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om lÀsförstÄelse i en medelstor svensk kommun dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vÄr undersökning har visat pÄ att det brister i forskningsförankringen i bÄde implementering och de olika delarna av innehÄllet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svÄrt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har sÀrskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och lÀsförstÄelse..

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran KarlssonŽs typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter pÄ lÀsinlÀrningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att fÄ kÀnnedom om detta genomförde vi intervjuer med lÀrare frÄn förskolan upp till Är 2. I resultatet framkom att lÀrarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god lÀsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför lÀsinlÀrningen i skolan. LÀrarna uppfattade det som sÄ att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttrÄkade och trötta av olika anledningar.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera pÄ sprÄkstimulering i förskolan. VÄrt mÄl var att barnen skulle utveckla medvetenhet om sprÄkets form genom att anvÀnda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former Àr bra enligt tidigare forskning, dÄ det bidrar till ett lustfyllt lÀrande och utvecklat den sprÄkliga medvetenheten. Vi har genomgÄende i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att anvÀnda oss av bilder och föremÄl, dÄ barngruppen har varit flersprÄkig. Vi genomförde Ätta aktiviteter tillsammans med en grupp pÄ tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning.