Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flersprÄkiga miljöer och vi har valt att lÀgga fokus pÄ barn med somaliska som modersmÄl. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi genomfört intervjuer och observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallÀrare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i Är 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av Àmnet. VÄra observationer genomförde vi i tvÄ förskoleklasser, sammanlagt fyra observationer.         Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att Bornholmsmodellen fungerar vÀl i klasser med flersprÄkiga barn. Barnens sprÄkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha nÄgon betydelse för tillÀgnandet av sprÄklekarna i Bornholmsmodellen. .

Denna studie undersöker om lÀttillgÀnglig information om matrecepts koldioxidutslÀpp kan göra att mÀnniskor vÀljer miljövÀnligare mÄltider. Studien genomfördes under realistiska förhÄllanden med hjÀlp av en webbaserad prototyp som automatiskt berÀknar och presenterar olika matrecepts koldioxidutslÀpp nÀr anvÀndaren surfar pÄ en webbplats med recept. Beteendet vid val av mÄltider studerades för en grupp om 15 personer, bÄde med och utan anvÀndning av prototypen. Deltagarnas upplevelse av prototypen samlades in genom fokusgrupper. AnvÀndning av prototypen resulterade i en minskning av deltagarnas genomsnittliga koldioxidutslÀpp med ca 2,2 kilo per mÄltid (45 %).

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

SammanfattningProblem omrÄdeI dagslÀget sÄ finns det flera olika undersökningar som visar pÄ ett dilemma kring betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningarna visar pÄ att lÀrare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssÀtter sina elever pÄ helt skilda grunder. Undersökningar visar ocksÄ pÄ att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i Àmnet.SyfteSyftet med min studie Àr att belysa vilka grunder som idrottslÀrarna vÀljer att bedöma sina elever utifrÄn, och med hjÀlp av det sedan se om det skiljer sig lÀrarna emellan och varför. Mitt syfte med studien Àr Àven att belysa hur eleverna resonerar angÄende betygssÀttning.Med detta som utgÄngspunkt sÄ försöker jag igenom hela studien svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Den ena Àr, vilka grunder bedömer idrottslÀrarna sina elever pÄ vid betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa?, Och andra Àr, hur eleverna resonerar kring betygssÀttning och vad de sjÀlva tror att de blir betygsatta pÄ?.MetodFör att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ utförs en undersökning med totalt Ätta deltagare, varav fyra av dem var lÀrare och de andra elever.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frÄgan om religiös mÄngfald. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter fÄr hÀr representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald anvÀnder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som prÀglar det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald. Uppsatsens frÄgestÀllning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mÄngfald?Genom att lÀsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första pÄ hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgÄngspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

SammanfattningProblem omrÄdeI dagslÀget sÄ finns det flera olika undersökningar som visar pÄ ett dilemma kring betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningarna visar pÄ att lÀrare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssÀtter sina elever pÄ helt skilda grunder. Undersökningar visar ocksÄ pÄ att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i Àmnet.SyfteSyftet med min studie Àr att belysa vilka grunder som idrottslÀrarna vÀljer att bedöma sina elever utifrÄn, och med hjÀlp av det sedan se om det skiljer sig lÀrarna emellan och varför. Mitt syfte med studien Àr Àven att belysa hur eleverna resonerar angÄende betygssÀttning.Med detta som utgÄngspunkt sÄ försöker jag igenom hela studien svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Den ena Àr, vilka grunder bedömer idrottslÀrarna sina elever pÄ vid betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa?, Och andra Àr, hur eleverna resonerar kring betygssÀttning och vad de sjÀlva tror att de blir betygsatta pÄ?.MetodFör att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ utförs en undersökning med totalt Ätta deltagare, varav fyra av dem var lÀrare och de andra elever.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

I syfte att belysa om och i sÄ fall hur tidiga lÀsare och skrivare stimuleras i skolan under de första Ären har intervjuer genomförts med sex lÀrare i Ärskurserna ett, tvÄ och tre. Av resultaten framgÄr att arbetet med att fÄ lÄgpresterande elever att uppnÄ kursplanens mÄl Àr sÄ pass krÀvande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien Àr att lÀrarna, trots medvetenhet om denna problematik, begrÀnsas av den tid som stÄr till förfogande och upplever sig inte rÀcka till för att tillrÀttalÀgga undervisningen för dessa elever..

Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..