I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlärare av franska som påbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de språkliga avvikelser från den franska normen som upptäcktes i den förra studien kvarstår även denna gång då studien inte längre gäller vokaldurationer utan istället det tonala förloppet och final förlängning.Svenska inlärares prosodiska konstruktioner har studerats och jämförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och därtill likartade, avvikelser från den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna härledas till det svenska modersmålet och de prosodiska skillnaderna mellan språk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av två grupper av svenska inlärare av franska, den ena med informanter som enbart lärt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlärare som därutöver under en period även vistats i en franskspråkig omgivning. Tydliga avvikelser från den franska normen märktes för samtliga svenska informanter men någon inbördes gruppering bland inlärarna kunde inte noteras.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

SammanfattningIntensiva fallstudier av dagspressens representationer av humanitära aktioner Biafra 1968 och på Afrikas horn 2011 möjliggör en jämförelse i hur skildringen av det svältande Afrika förändrats över tid. Uppsatsens syfte har, med denna komparativa ansats, fokuserat på hur den utrikesjournalistiska diskursen skapar Oss och de Andra. Detta har undersökts med följande frågeställningar:Hur framställs de behövande och de som hjälper?Legitimeras humanitära aktioner? I så fall: hur?Vad har detta med utrikesjournalistikens diskursiva praktiker att göra?Hur kan detta kopplas till ideologier, maktrelationer och kulturella värderingar i den sociokulturella kontexten?Med postkolonial teori har utgångspunkten varit att undersöka hur kolonialismen som ideologi, som en del av det svenska, kollektiva minnet, inverkar på journalistiken. Den empiri som ligger till grund för analyserna består sammanlagt av fyra publikationer från Dagens Nyheter som, med sin ledande ställning, representerar dagspressen.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade värld skapas nya tendenser och riktningar för vår kultur. Möjligheten för språk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande språket, som grundläggande sammanhållningsfaktor. Språk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken är en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjälp av uppsatsens fyra genomgående teman (språk, globalisering, diaspora och föreställda gemenskaper) vill jag ta reda på följande frågeställningar:1. Hur kan man förstå spanglish som språkligt fenomen?2.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Syftet med studien är att åskådliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med två underordnade problemformuleringar som lyder:Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen?Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till män ut i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis?Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis?Uppsatsens metod är en diskursanalys med fokus på Lingvistik då lexikala val framstår som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen är hämtat från Smålandsposten, en lokaltidning i Kronobergs län. Totalt består empirin av tolv artiklar från tre olika genrer ? nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida.

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella Lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk.Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, Lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Under examenskursen har jag studerat bilder som används istället för text. Många oväntade upptäckter och insikter dök upp längs vägen, vilket ibland medförde att jag ändrade fokus. Projektets process kom därför att bli ganska krokig.Från början var jag inne på att skapa språk som bygger på bilder. Tanken var att möjliggöra internationell kommunikation och kommunikation med personer med talhandikapp. Jag tänkte ?översätta? en text till bilder, som en skiss på ett sådant språk.

Sammanfattning:Uppsatsen består av två kvantitativa beräkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska språk, LU. Den första beräkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra beräkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet är att utröna om män representeras oftare än kvinnor i exempelmeningarna, om de är mer aktiva och om män generaliseras till "människor". Min hypotes var att finna att män representeras oftare än kvinnor, men att det förändras över tid, något som också infriades till viss del.Den kvantitativa beräkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjälp av en feministisk språkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av män respektive kvinnor.

Det är inte som att läsa en deckare, det finns ingen löst gåta beskriven på skriftens sista sidor. Läser man delar av den här skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslår att man läser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna läsa mellan raderna måste man först läsa raderna. Då är det möjligt att det jag vill berätta kan förmedlas. Varje del i den här texten har egen mening.

Syftet med denna uppsats är att undersöka problem samt lösningar i relation till informationsåtervinning över språkliga gränser. Metoden som har använts i uppsatsen är studier av forskningsmaterial inom Lingvistik samt främst den relativt nya forskningsdisciplinen Cross-Language Information Retrieval (CLIR). I uppsatsen hävdas att världens alla olikartade språk i dagsläget måste betraktas som ett angeläget problem för informationsvetenskapen, ty språkliga skillnader utgör ännu ett stort hinder för den internationella informationsåtervinning som tekniska framsteg, uppkomsten av Internet, digitala bibliotek, globalisering, samt stora politiska förändringar i ett flertal länder runtom i världen under de senaste åren tekniskt och teoretiskt sett har möjliggjort. I uppsatsens första del redogörs för några universellt erkända lingvistiska skillnader mellan olika språk ? i detta fall främst med exempel från europeiska språk ? och vanliga problem som dessa kan bidra till angående översättningar från ett språk till ett annat.