Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Huntingtons sjukdom Àr en Àrftlig degenerativ sjukdom som förekommer hos 800-1000 personer i Sverige. Tidigare forskning visar pÄ bristfÀllig kunskap om sjukdomen hos vÄrdpersonal vilket innebÀr ett stort lidande för de drabbade. För att skapa en djupare kunskap krÀvs att vÄrdpersonal lyssnar till personers upplevelser. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. För att fÄ en överblick av forskningslÀget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturstudie.

Denna rapport handlar om diagnostik av Crohns sjukdom och i synnerhet om magnetkamerans roll för att uppnÄ en bÀttre bedömning och kartlÀggning av sjukdomen. Crohns sjukdom kan avbildas med hjÀlp av mÄnga olika tekniker, vi har valt att kolla pÄ de tre vanligaste tekniker: genomlysning, kapselendoskopi och magnetkameraundersökning. Rapporten gÄr kort genom sjukdomsbilden, kapselendoskopi och genomlysning, för att sedan gÄ djupare i magnetkamera- (MR) tekniken som Àr grunden till detta arbete. Den tekniska utvecklingen i magnetkamerateknik har gjort det möjligt att med hjÀlp av snabba MR-sekvenser förkorta undersökningstiden pÄ buken, och dÀrmed göra det möjligt att utesluta problem som t.ex. rörelseartefakter.

Enligt forskning har psykisk sjukdom lÀnge varit ett tabubelagt omrÄde som mÄnga har undvikit att tala om. Det Àr ett relativt outforskat omrÄde kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhÀllet har haft under deras ÄterhÀmtningsprocess. Denna studie kommer dÀrför att handla om individer som har ÄterhÀmtat sig frÄn psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhÀllet har spelat för roll under ÄterhÀmtningen samt vad de anser Àr samhÀllets syn pÄ psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under ÄterhÀmtningen har varit det stöd som deras nÀra och kÀra har gett dem. Men Àven det jobb som de har gjort med sig sjÀlv, att de har blivit starkare av hÀndelsen och lÀrt sig mycket om sig sjÀlva.

I denna litteraturstudie beskrivs upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykotisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ nio stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier, som pÄ olika sÀtt skildrar upplevelsen av att vara nÀrstÄende nÀr en person drabbas av psykotisk sjukdom. Bland de upplevelser som skildras framkommer bland annat att stigman kring sjukdomen utgjorde ett stort problem för den nÀrstÄende, samt Àven avsaknaden av stöd och information frÄn personer i sjukvÄrden. Inom bÄda dessa omrÄden finns det mycket att göra inom omvÄrdnaden.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvÄrdnaden för Àldre inom sÀrskildaboende pÄverkar Àldres psykosociala vÀlbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har ocksÄ erhÄllits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade pÄ att djur inom sÀrskilda boenden pÄverkade Àldres psykiska och socialavÀlbefinnande till det bÀttre.

Upplevelser av kroppen i lÄngvarig sjukdom Àr olika och krÀver en fördjupad kunskap om Àmnet för att kunna förstÄ och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva mÀnniskors upplevelser av kroppen vid lÄngvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen kÀnns frÀmmande, att kÀnna sig beroende av andra nÀr kroppen inte lÀngre fungerar, att kÀnna sig bemött som annorlunda dÄ kroppens uttryck förÀndrats och att medvetet kÀmpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svÄrigheter och begrÀnsningar i de lÄngvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever mÄnga olika situationer vid vÄrd av barn pÄ sjukhus och tillgodoser bÄde barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmÀnskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnÄ mÄl med omvÄrdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva kÀnslor som sjuksköterskan upplever vid vÄrd av barn pÄ sjukhus.Metod: En allmÀn litteraturstudie som beskrev resultatet frÄn utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehÄllsanalys, dÀr det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) KÀnslor relaterat till arbetsförhÄllanden, (2) KÀnslor relaterat till kunskapsnivÄ, (3) KÀnslor relaterat till omvÄrdnadssituationer, (4) KÀnslor relaterat till att kunna behÄlla sin professionalitet samt (5) Motstridiga kÀnslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vÄrdar barn upplever olika kÀnslor som kan pÄverka dem pÄ flera sÀtt bÄde i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de kÀnslorna skulle omvÄrdnadsarbetet kunna underlÀttas vid det svÄra arbete som vÄrd av barn kan innebÀra..

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vÄrdpersonal generellt sett hade en negativ syn pÄ personer med psykisk sjukdom och ansÄg att de var farliga, oförutsÀgbara och mer benÀgna att ta till vÄld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte Àven att det var svÄrt att kommunicera med dem.

Att uppleva hopp Àr viktigt för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnan-de. Hopp Àr nödvÀndigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en vÀsentlig kÀlla för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att fÄ ökad förstÄelse för hur mÀnniskor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framtrÀder och förÀndras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stÀrker vÀlbefinnandet och ökar tilltron till livet, att kÀnna sig vÀrdefull, behövd och delaktig, att kunna gÄ vidare i livet och pla-nera för framtiden nÀr livet Àr riktigt svÄrt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förstÄelse om hur mÀnniskor upplever hopp och vad som pÄverkar graden av hopp.

SammanfattningInledning: BipolÀr sjukdom Àr en svÄrhanterlig sjukdom som pÄverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. BipolÀr sjukdom drabbar i stor utstrÀckning Àven nÀrstÄende och dÄ i synnerhet barn som vÀxer upp med förÀldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppvÀxtförhÄllanden och vad det innebÀr för deras liv Àr inte tillrÀckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

BipolÀr sjukdom Àr en livslÄng sjukdom och livet tar en stor vÀndning, bÄde för de somdrabbas samt de anhöriga. Det Àr av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga pÄ ett bra sÀtt och genom att förstÄ de anhörigas upplevelser kan ettbÀttre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolÀr sjukdom. Studien Àr litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpÄverkas pÄ olika sÀtt.

Varje dag fÄr mÀnniskor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor som Àr mitt i livet. De flesta mÀnniskor med en kronisk sjukdom kommer Àven att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i mÀnniskans liv och Àr Àven viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan Àven medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.