Sökresultat:
911 Uppsatser om Lindrig kognitiv störning - Sida 30 av 61
SVERIGE OCH Ă LANDSFRĂ GAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ĂGON 1914-1921
Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ă
lands statstillhörighet under första vÀrldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frÄgan om varför Sverige valde att hÀnskjuta Àrendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgÄngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dÀrefter. Erik Palmstierna var behörigt statsrÄd i frÄgan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pÄverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Àr genom mÀnsklig tolkning som ett skeende kan fÄ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..
Skolmognad utifrÄn förskollÀrares perspektiv
Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.
PrestationsnedsÀttning i arbetet pÄ grund av muskuloskelettal vÀrk och samband med stress, kön, Älder samt arbets- och individfaktorer i VÀstra Götaland
LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..
Född för tidigt - kognitiv förmÄga 18 Är senare
Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .
MOBBAD : erfarenheter av ÄtgÀrder och sjÀlvbildsupplevelser
Syftet med vÄr uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning nÀr de gick i grundskolan fÄ ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras sjÀlvbild pÄverkats. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin sjÀlvbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande Älder, sysselsÀttning, civilstÄnd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjÀlp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jÀmfördes sedan med tidigare forskning pÄ omrÄdet för att se om resultaten lÄg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom fÄ ÄtgÀrder frÄn skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna sjÀlva fÄtt finna sÀtt att stÄ ut med mobbningen och att fÄ ett stopp pÄ den.
KBT-I FĂR DEPRESSION : Ăr Kognitiv Beteendeterapi för Insomni (KBT-I) en effektiv behandling för depression ? vid samtidig förekomst av insomni?
Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.
ANSPĂNNING OCH SJĂLVFĂRTROENDE HOS LAGIDROTTANDE OCH INDIVIDUELLT IDROTTANDE MĂN OCH KVINNOR.
Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan mÀn och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivÄer av anspÀnning och sjÀlvförtroende. Studien undersökte ocksÄ samband mellan anspÀnning och sjÀlvförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. HÀlften av idrottarna var kvinnor och hÀlften mÀn. För att mÀta anspÀnning och sjÀlvförtroende anvÀndes CSAI-2.
"Den innehÄller ju ganska mycket - tiden vid datorn" : en studie om datoranvÀndning i förskolan
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan anvÀnda datorn för att frÀmja barns lÀrande. För att motsvara syftet har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förvÀg formulerade frÄgor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna stÀlldes ocksÄ ett antal uppföljningsfrÄgor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att dÀrefter sammanstÀllas och presenteras som resultat.
Varför just teater och drama?
Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.
Vad gör lÀrare för att bygga relationer till elever och motivera elever till delaktighet i idrott och hÀlsa?
Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.
Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att lindra smÀrta hos Àldre i hemsjukvÄrden : Litteraturöversikt
Bakgrund: VÄr medellivslÀngd ökar, vi blir allt Àldre. I hemsjukvÄrden möter sjuksköterskan Àldre personer som lever med smÀrta. SmÀrta som utgÄr frÄn muskler, skelett och leder och som hindrar den Àldre frÄn att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan i hemsjukvÄrden kan göra för att lindra smÀrta. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt som baseras pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.
Frihet under ansvar eller sann och opÄverkad kunskap ? TrovÀrdighet hos kÀllor och hur den bedöms av tvÄ anvÀndargrupper.
This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.
KBT pÄ behandlingshem : Utkomst av behandling för unga kvinnor med multimodal psykiatrisk problematik.
Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.
Större, rikare och friskare och fortfarande förbisedda - Varför?
Syftet med vÄr forskning Àr att undersöka varför inte fler företag inom resebranschen i Sverige har valt att rikta mer av sin marknadskommunikation till, och valt att fokusera mer pÄ 50+ marknaden, trots att mycket fakta belyser segmentets attraktivitet. Vi har valt en deduktiv undersökningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Telefon- och mailintervjuer ligger till grund för vÄr insamling av empirin.De teoretiska aspekter som vi valt Àr orsaker till ignorans av 50+marknaden, image, universell design, kognitiv Älder, kommunikationsteori och age cohort. Dessa har i avsikt att hjÀlpa oss tolka det empiriska materialet. Vi har valt att intervjua en kommunikationsdirektör och marknadschefer pÄ ledande svenska resebolag, grundaren och delÀgaren av Senioragency Stockholm samt en framtida entreprenör i resebranschen.
Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohÀlsa. En jÀmörelse mellan KBT, psykodynamiskterapi och lÀkemedel :
Psykisk ohÀlsa Àr ett problem i vÄrt samhÀlle som vÀxer. Det har visat sig att allt fler rapporterats mÄ sÀmre pÄ senare Är i olika sammanhang samt att det har skett en ökning frÀmst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en Àndrad tillit till behandling av psykisk ohÀlsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom Àmnet. Studien syftar till att fÄ en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom Äldersintervallet 19-30 Är har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohÀlsa. Vid sammanstÀllningen av undersökningen visas bland annat resultat pÄ att psykoterapierna skattades högre Àn farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre Àn mÀnnen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..