En svår sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade människan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör både en fara och en möjlighet. Människors lidande uttrycks på olika sätt, men lidandet har inget eget språk. Den lidande människan är tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan människa för att förvandla detta. I den här studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Ineffektiv muntlig och skriftlig kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till majoriteten av alla missöden och skador som drabbar patienten i hälso- och sjukvården. När en patient drabbas av en vårdskada innebär det ett ökat, istället för Lindrat lidande, ett vårdlidande. Med avsikt att minska tillbud/vårdskador relaterade till bristande kommunikation införs en strukturerad kommunikationsmodell, SBAR, inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det fanns därför anledning att undersöka det vetenskapliga underlaget för att införa denna modell.En litteraturstudie genomfördes där nio artiklar granskades med syftet att dels undersöka vilka strukturerade kommunikationsmodeller som finns beskrivna i litteraturen och dels hur dessa har utvärderats i samband med överlämning av patienter mellan personal och enheter inom hälso- och sjukvården.Åtta olika strukturerade kommunikationsmodeller som var relativt jämförbara beskrevs. Modellerna hade testats i olika överlämnings- och simuleringssituationer.

En svår sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade människan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör både en fara och en möjlighet. Människors lidande uttrycks på olika sätt, men lidandet har inget eget språk. Den lidande människan är tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan människa för att förvandla detta. I den här studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Bakgrund: Tidigare studier har visat på betydelsen av kommunikation, både verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmänsklig relation bygger på ett möte mellan människor som inte är fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det är bara genom mötet sjuksköterskan kan få tillgång till patientens egentliga lidande, detta är nödvändigt för att kunna vårda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande människan/patienten på sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmänniska, se mina behov när jag inte orkar, ge information som jag förstår, vara rädd om mitt förtroende, våga dela mitt lidande och lätta upp med humor..

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.

Bakgrund: Ett av de prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården är att stärka hälsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har länge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika långt när det gäller det prevention i form av livsstilsförändringar. Dans är en mångdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehåller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle därmed kunna ha goda effekter på hälsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvårdnadsåtgärd genom att belysa vilken effekt dans kan ha på välbefinnande och fysisk funktionsförmåga.

För att upprätthålla god livskvalitet hos patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar.

Crohns sjukdom (CS) är en svårdiagnosticerad tarmsjukdom som kan medföra risk för näringsbrist, smärtsamma åkommor och allmänt nedsatt livskvalité för patienten. CS kan visa extraintestinala manifestationer till exempel i munhålan som är lättillgänglig för biopsitagning vid behov samt visuell undersökning, som rutinmässigt utförs av tandvårdspersonal. Studien avser att besvara hur Crohns sjukdom yttras histopatologiskt i orala biopsier och dess eventuella betydelse för fastställning av diagnos. Syftet är att med hjälp av monoklonala antikroppar mot CD68 granska den histopatologiska inflammationsbilden av Crohns sjukdom i munhålan hos 17 patienter som anknutits till den patologanatomiska diagnosen epiteloidcellig granulomatos (ECG). Detta i försök att förtydliga den specifika inflammationsbilden och för att indikera orala manifestationers och biopsiers möjliga användning för att underlätta diagnostiken av Crohns sjukdom. Resultatet visade att den för CS representativa inflammationsbilden förekommer i munhålan, vilken förtydligades av den immunohistokemiska infärgningstekniken.

Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande.

Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta.