I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001..

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan..

Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv ? När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ?Vad gör du??, ?Vem är du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de är flera?? har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender ? av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna"..

Denna studie syftar till att undersöka den syntaktiska strukturen i tre texttyper i tre översättningar av ?Boule de suif? av Guy de Maupassant. De tre översättningarna är gjorda av Sigfried Siwertz (1927), Ingvar Johansson (1972) och Johan Gunnarsson (1985). Metoden som används är utarbetad av Lars Wollin och modifierad av Yvonne Lindqvist. Genom att dela upp texterna i makrosyntagmer och därefter i primära satsdelar kan versionskomplex upprättas vilka möjliggör en jämförelse av käll- och måltextens syntaktiska struktur på operationsnivå. Uppsatsens mål är att ta reda på huruvida olika operationer är ett resultat av de olika texternas textuella strukturer samt i fall det går att skönja ett samband mellan val av operationer och översättare.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren.

Författaren John Ajvide Lindqvist väckte stor uppmärksamhet med debutromanen Låt den rätte komma in, som när den utkom 2004 blev starkt kritikerrosad. Efter debuten har han även haft framgångar med böckerna Hanteringen av odöda (2005) och Pappersväggar (2006). Ajvide Lindqvist har placerat sig i en genre som visat sig vara av sällsynt karaktär i Sveirge, nämligen skräckgenren. I en intervju av med författaren presenterar Lina Kalmteg hans egna kommentarer om romanen Låt den rätte komma in:? Jag ville skriva en alternativ vampyrhistoria.

The purpose of this study is to find out how four preschool teachers view children?s free playing and its impact on their learning. My main questions are:How do the teachers view the children?s free playing?In what ways does the children?s free playing affect their learning, according to the teachers?This essay is based on a qualitative study in which I have interviewed four female preschool teachers of different ages. I highlight various theories of children?s playing and learning in preschool, by theorists such as Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson, Lindqvist, among others.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål.Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel ?The ?Sassy? Woman and the ?Performing? Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities?, och Leto DeFrancisco och Penny O?Conners intressanta inlägg ?A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ?Em and Weep?.

The main purpose of this study was to compare the levels of anger and aggression between male and female Police Academy students (N=106) and male university students (N=100), using 2 psychometric anger instruments; Novaco Anger Scale-1998-S (NAS-1998-S) and Aggression Questionnaire-S (AQ-S). Another aim was to examine if there was a difference in anger and aggression between male and female Police Academy students. Questionnaires were handed out to Police Academy students in Växjö and the result was compared to university students from a previous study by Lindqvist, Dåderman & Hellström (2003). Analyses using a series of Independent sample t-tests showed a significantly lower level of anger and aggression in the Police Academy sample. There were no significant difference in anger and aggression between males and females with the exception of two subscales of the NAS-1998-S and AQ-S; females scored significantly higher on NAS Arousal and males scored significantly higher on AQ Physical aggression..

SammanfattningUndersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller?För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana koordinater samt på koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort.

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.