During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master?s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today?s society.

Denna uppsats tar en titt på svensk arbetarlitteratur och hur den sett ut från 1800-talets slut till idag. Den försöker också gå igenom de olika sätt på vilka begreppen "arbetarförfattare" och "arbetarlitteratur" definierats under denna period. Utifrån detta, och med en marxistisk litteraturteori som utgångspunkt, tas sedan en närmre titt på tre verk, nämligen Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Genom att titta på de fyra områdena "arbete och identitet", "tal och tystnad", "att vara beroende av andra" och "framtidstro" och hur dessa framställs i de olika verken görs sedan en jämförande analys för att påvisa likheter och skillnader i arbetarlitteratur från 1930-tal och idag..

The purpose of this Master?s thesis is to examine the portrayals of class in four Swedish contemporary novels that have been mentioned as working class literature in the literary public sphere. During the 20th century, society has undergone vast changes due to globalization and technology development. The rise in standards of living for most people in the Western societies has led to changed consumption patterns. In consequence, there has been increased emphasis given to cultural rather than materialist explanations of social stratification.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, logistikavdelningen, 2FE02E, VT2011.Författare: Petter Linderborg, Philip Troedsson, Magnus Järvelid och Tobias Gill.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Åsa GustafssonTitel: Fredells Byggvaruhus ? En studie om kapitalbindning och lagertillgänglighet Bakgrund: Fredells Byggvaruhus är norra Europas största byggvaruhus och omsatte 2010 cirka 574 miljoner kronor. Företagets marknadsstrategi är att tillhandahålla Sveriges största byggvarusortiment för företag- och privatkonsumenter. Idag binder Fredells cirka 150 miljoner kronor i varulager varav VVS-avdelningen är en av de mer kapitalintensiva avdelningarna i varuhuset som har cirka 5 000 artiklar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Fredells skulle kunna sänka sin totala kapitalbindning på VVS-avdelningen samtidigt som önskad lagertillgänglighet uppnås. Metod: Denna fallstudie är genomförd enligt ett positivistiskt synsätt med en deduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett med kvantitativ metod och det har även genomförts intervjuer som i denna studie betraktas som kvantitativ datainsamling.

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av läroböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger något större utrymme åt striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sågs som ett hot mot det rådande borgerliga samhället. Dock får dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och läroböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den äldre svenska historien.

Arkitekter har länge använt sig av och inspirerats av berättelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstå hur detta kan gå till, vad berättelserna kan innehålla och varför de används. Den inledande delen av examensarbetet ägnade jag därför åt litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var också att själv prova ett arbetsätt sominkluderade en berättelse och att därefter reflektera kring arbetet med denna. Berättelser används inte bara som inspiration utan också i syftet att ge enplats mening.