Sökresultat:
482 Uppsatser om Lilla Hjärtat - Sida 32 av 33
Reciprok undervisning - nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Abstract
Titel: Reciprok undervisning ? nÄgra elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett lÄngsiktigt arbete med lÀsförstÄelsestrategier.
Författare: Susanne kristensen
Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp)
Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson
Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp
Datum: 2015-05-20
__________________________________________________________________________
Syfte: Det primÀra syftet med denna studie Àr att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstÄ nÄgra elevers erfarenheter av ett lÄngsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundÀra syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas lÀsförstÄelse.
Preciserad frÄgestÀllning: Hur ser eleverna pÄ lÀsförstÄelse och pÄ arbetet med Reciprok undervisning? Hur lÀser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur vÀrderar och tÀnker eleverna kring sin egen lÀsförstÄelse idag? Hur upplever nÄgra undervisande pedagoger elevernas förmÄgor inom lÀsförstÄelse idag?
Teoretisk ram: Denna studie vilar pÄ Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgÄr ifrÄn det lilla barnets lust att lÀra som grundar sig pÄ imitation och att mÀnniskan lÀr och nÄr sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.
Granskning av ett svenskt leksaksbolags miljöpÄverkan : brister och förbÀttringspotential
Det ökade intresset frÄn allmÀnheten för frÄgor som rör miljö och hÄllbarhet stÀller allt högre krav pÄ företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som mÄlgrupp har lÀngre haft ögonen pÄ sig nÀr det gÀller att ta fram sÀkra produkter som Àr tillverkade under schyssta villkor. De senaste Ären har det ett flertal gÄnger uppkommit larmrapporter om giftiga och osÀkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dÄliga arbetsmiljöförhÄllanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag Àr inte omöjligt i dagens upplysta samhÀlle. Vissa branscher Àr mer tacksamma att granska och dÀrmed mer utsatta Àn andra för konsumentens makt att pÄverka ett företags framtid.
LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker dÀr fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.
MĂJLIGHETER ATT MĂTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktĂ€r kan förstĂ€rkas för social hĂ„llbarhet dĂ„ handeln lĂ€mnar, med exempel pĂ„ Hjo centrum
Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr
behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara
till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats.
Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr
betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och
hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen
som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ
specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva
mötesplatser.
Ger deltagande i stresshanteringskurs minskad stress?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.
Deltidssjukskrivning - ett bÀttre sÀtt att hantera ohÀlsa?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.
De norrlÀndska svÀltsnörena : en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet
Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervÀgar (Hoppe 1945, Lassila 1972). MÀnniskorna förflyttade sig trots allt över relativt stora omrÄden med slÀde efter hÀst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). MÄnga nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade frÄn omvÀrlden tillföljd av bristen pÄ vÀgar. Vid denna tid började DomÀnverket att anlÀgga smala vÀgar s.k. ?cykelstigar? pÄ statens marker för att underlÀtta framkomligheten för sina tjÀnstemÀn (Hoppe 1945) och pÄ sÄ vis ocksÄ bÀttre kunna tillvarata skogsrÄvaran.
Det lilla modevarumÀrkets möjligheter pÄ internet- Ur ett brand management perspektiv
Internets framkomst medför nya utmaningar för företags kommunikation ochvarumÀrkesbyggande pÄ grund av den höga informationstillgÀngligheten. Transparensen pÄinternet innebÀr att företag inte har i samma kontroll av sin kommunikation, utankonsumenterna har större makt och sÄledes pÄverkar hur ett företags varumÀrke uppfattas avkonsumenter. Digitaliseringen medför dock Àven möjligheter för smÄ modevarumÀrken medbegrÀnsade resurser att aktivt arbeta med sin marknadskommunikation och att bygga sinavarumÀrken genom sina hemsidor och facebook. Studien syftar till att ge förstÄelse för hurunga och smÄ modevarumÀrken anvÀnder sig av internet för att bygga upp sitt varumÀrke ochvilka möjligheter internet förser för företagen i sitt varumÀrkesbyggande. Studien har enkvalitativ approach dÀr en semistrukturerad observationsstudie genomförts pÄ tremodeföretag, dÀrtill har tvÄ semistrukturerade intervjuer gjorts med 2 av företagen.
Brott mot barn. FrÄn förhör till rÀttegÄng
Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.
Förnyelse av hamnomrÄde i Mollösund. Inspiration och underlag för utveckling av industritomt med fokus pÄ turism och ett levande samhÀlle
Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.
Kommunikationsflöden vid felavhjÀlpning inom Banverket
NÄgot vi dagligen möter i vÄr omgivning Àr kommunikations- och
informationsutbyte. Det Ă€r bĂ„de en social och en teknisk process â social,
för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med vÄra medmÀnniskor.
Den sociala processen fÄr oss att utvecklas mentalt och vÀxa i vÀlmÄendet.
Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjÀlpmedel som
finns att tillgÄ, till exempel telefoner, datorer, etcetera.
Examensarbetet ingĂ„r som en fallstudie i forskningsprojektet "Ăkad
punktlighet genom effektivare underhÄll" och har utförts för JÀrnvÀgstekniskt
Centrums(JvtC) rÀkning, vid LuleÄ tekniska universitet, i samarbete med
Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden
september 2003 â februari 2004. Arbetet har gjorts med utgĂ„ngspunkt frĂ„n
rÀttidighet och akut underhÄll för att undersöka om det finns nÄgot sÀtt att
förbÀttra kommunikationen och informationsflödet mellan underhÄllstekniker,
arbetsledning och driftledningspersonal, sÄ att underhÄllteknikerna vid
anmÀlt akut fel ute i Banverkets anlÀggningar, fÄr med sig rÀtt material, har
rÀtt kompetens för felet i frÄga och beger sig till rÀtt stÀlle.
Undersökningen som ligger till grund för denna rapport Àr till stor del en
litteraturstudie, inriktad pÄ den akuta felavhjÀlpningen. Studien Àr varvad
med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-,
ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal frÄn
tÄgledningen, driftledningen vid DLC i Boden.
ArbetsfrÄgan har varit: GÄr det att förbÀttra den akuta felavhjÀlpningen och
förbÀttra punktligheten med hjÀlp av förbÀttrad kommunikation? Finns det
nÄgot sÀtt att förbÀttra kommunikationsflödet utan att minska
informationsinnehÄllet? I mÄnga fall av allmÀn kommunikation sÄ uppstÄr
missförstÄnd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjÀlpning.
I dagslÀget Àr det snarare sÄ att strömmen av information via e-mail till,
till exempel tÄgtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom sÄ
liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.
IT Revision en ny del i den traditionella revisionen
Syfte:VÄrt samhÀlle gÄr igenom en stor förÀndring genom att industrisamhÀllet alltmer ersÀtts med dagens informationssamhÀlle. Denna förÀndring lÀmnar ingen mÀnniska oberörd utan alla berörs pÄ nÄgot sÀtt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förÀndrat företagens sÀtt att bedriva handel och hur det i sin tur har pÄverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssÀtt.Metod:DÄ arbetet var tÀnkt att undersöka om denna IT utveckling har förÀndrat revisionen eller revisorns arbetssÀtt, har jag valt att undersöka detta utifrÄn en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att pÄ detta sÀtt fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde nÄgot i deras uppfattning betrÀffande metoder och arbetssÀtt i och med IT utvecklingen. Jag valde dÀrför respondenter med snarlika förutsÀttningar.
UtvÀrdering av dataprogram för vindresursberÀkningar : En jÀmförelse av vindresursberÀkningar i kuperad skogsterrÀng med programmet WAsP (linjÀr modellering) och CFD-programmet WindSim
Vindkraft för generering av el har under de senaste Ären vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden vÀntas fortsÀtta. Ett viktigt steg nÀr nya vindkraftsparker skall byggas Àr att göra en vindanalys för det aktuella omrÄdet. Vindanalysen Àr ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt pÄ den aktuella platsen.    Som underlag till vindanalysen sÀtts vanligen mÀtutrustning upp i omrÄdet och vindförhÄllandena pÄ platsen mÀts upp. Att installera och underhÄlla mÀtmaster Àr kostsamt och dÀrför mÀts vindarna pÄ ett begrÀnsat antal platser i det intressanta omrÄdet.
Tema : BarnvÀnligt - att ge plats för barn
Barn anvÀnder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön Àr av sÀrskilt stor betydelse dÄ denna kan erbjuda speciella förutsÀttningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet nÄgot positivt krÀvs att den Àr tillgÀnglig och anvÀndbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvÀndning kan fÄ för barnet. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som frÀmjar barnets hÀlsa, utveckling och upplevelse, samt att tillÀmpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt.
Tema: BarnvÀnligt - att ge plats för barn
Barn anvÀnder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön Àr
av sÀrskilt stor betydelse dÄ denna kan erbjuda speciella förutsÀttningar för
lek, upplevelse
och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet nÄgot positivt
krÀvs att den Àr tillgÀnglig och anvÀndbar. Vuxna underskattar ofta vissa
platsers
betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en
markanvÀndning kan fÄ för barnet. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda
vilka
komponenter som ger en utemiljö som frÀmjar barnets hÀlsa, utveckling och
upplevelse, samt att tillÀmpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt
nybyggnadsprojekt.
SamhÀllets generella syn pÄ barn och deras villkor Àr en utgÄngspunkt för om &
hur barnens behov hanteras i samhÀllsplaneringen.