De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet.

Dindekal.se är ett hjälpmedel för reklammakare. I dagläget är arbetet med att ta fram en dekal enligt kundönskemål en tidskrävande och således dyr procedur. Reklammakare idag har ofta ont om tid och måste därför sålla ut en hel del jobb pga. att det helt enkelt inte finns tid till dem. Med hjälp av vår webbapplikation slipper de många av de tidskrävande stegen i att ta fram och få en design godkänd av kunden för att sedan kunna tillverka dekalen.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni.

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema ? livsvandringen, själens inre resa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Då många klassiska och populära sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnärer finns det ett intresse i att analysera hur detta påverkar läsarens tolkning av sagan. Vilka episoder väljer illustratören att ta med? Lägger han/hon fokus på personerna, miljön eller någon specifik känsla t.ex.? Dessa är några av de aspekter som inverkar på hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan känns mer riktad mot en yngre läsarkrets eller vara mer tilltalande för äldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer under ett möte förmedlar sina intentioner till de anställda och hur de uppfattas. Ledarskap är ett relativt komplext och svårdefinierat ämne som inte lämpar sig att fånga upp via enkäter. Vi har därför valt att göra en fallstudie där vi avgränsat oss till ett specifikt möte i en organisationsförändring på Försäkringskassan. Vår empiri är baserad på intervjuer med tre enhetschefer, medarbetare samt en observation. Vi är intresserade av att i en specifik situation försöka fånga vad chefer faktiskt gör och inte bara vad de säger att de gör.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..