Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

Bakgrund och problem: De finansiella rapporterna för bankerna och dess analysvärde har kommit att ifrågasättas och aktualiseras i samband med finanskrisen. Eftersom bankernas verksamhet blir allt mer komplex, samtidigt som bankerna utgör ett fundament för ett välfungerande samhälle är vikten av att kunna bedöma stabiliteten i en bank högst aktuell. Värderingen av en banks verksamhet och riskerna kopplade till stabilitet är svårare att bedöma i en bank än för ett icke finansiellt företag. Vikten att identifiera de nyckeltal som kan förutspå stabilitet i den enskilda banken och minska bristen på transparens leder till forskningsfrågan: Vilka nyckeltal har ett högt prognosvärde när det gäller att utvärdera huruvida en bank kan anses vara stabil utifrån ett externt perspektiv?Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att finna nyckeltal som kan användas för att prognostisera stabiliteten i en bank.Metod: För att uppnå syftet med studien presenteras en litteraturgenomgång som karaktäriserar en stabil bank och riskerna kopplade till verksamheten.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.