Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa.Vår studie visar att bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

I dagens samhälle är lärarnas lön en starkt debatterad fråga, där det diskuteras huruvida lärarnas löner är för låg. Men samtidigt väljer många att arbeta och utbilda sig till lärare. Då är frågan om det är den fasta lönen som driver en lärare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité på undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som påverkar motivationen hos lärare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem påverkar lärares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta något samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket är den variabel vi använder för att mäta resultatet av en lärares prestation.Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lärare kan påverka deras motivation och prestation.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutbetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det. Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor. Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Abstract                                                                                                                                                                                        Åsa Kippel Montessoripedagogiken ? En studie om en tidlös pedagogik?Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                  Antal sidor: 29Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar.

 Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier..