Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd.

En vanlig syn bland allmänheten är att Idrott och hälsa är ett ämne där elever ska röra på sig och ha kul. När det handlar om att eleverna ska lära sig något handlar det i de flesta fall om formaliserade lekar och spel. Många lärare misslyckas med att omvandla styrdokumenten till undervisning som inkluderar alla elever. Synen på ämnet som många lärare och elever delar är att det utgör en kontrast till de mer stillasittande och teoretiska ämnena. Att eleverna ska få röra på sig, svettas och ha roligt prioriteras i många fall över att de faktiskt ska lära sig.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer.

Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen:Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det?Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen?Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen?I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school.The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, Dialog, samspel och lärande.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format.As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av betygskriterierna.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfälligt besvärlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svår?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstränga sig?.Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.