Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg.

SammanfattningSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna;Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar betyget?MetodStudien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt betyg ska erhållas.ResultatResultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner.

Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva.

Skolan skär ner på antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohälsa ökar lavinartat, elevers betyg försämras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevers betyg. Vi vill också veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhållningssätt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjälp av enkäter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och Västerbotten. En geografisk spridning på undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska.

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och elever tänker kring betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt.Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats.För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang.Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index.

Det finns olika sorters motivation för lärande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrån individen själv och handlar om ett personligt intresse av att hålla på med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrån och används för att uppfylla ett mål till exempel att hålla på med en aktivitet för att få beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen är att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att eftersträva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever från att eftersträva höga betyg. Genom att ta reda på vad som motiverar elever är förhoppningen att som lärare kunna hjälpa elever att nå dit de strävar utifrån deras egna önskemål.

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan..ResultatLärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området..