Detta är en undersökning av grammatiska skillnader mellan de två betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte är att undersöka om grammatiska skillnader har någon påverkan på om elevtexten erhåller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger främst på den syntaktiska grammatiken. Metoden som använts i undersökningen är av kvantitativt slag. Materialet är hämtat från det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet vårterminen 2013.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren.

SammanfattningSyftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande ? och studieförberedande program, gymnasiet.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Syftet är att analysera vilka variabler som påverkar performance positivt i nystartade BioMed och ITT-företag och i denna process även beskriva och jämföra hur dessa variabler ser ut i de två branschgrupperna och hur företagen har utvecklats. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och har genom ett enkätutskick fått empiriskt material från 20 grundare av BioMed-företag och från 30 grundare av ITT-företag. Slutsatserna är att i BioMed påverkas nystartade företags performance positivt av: grundarens ålder, arbetserfarenhet, branschkunskap, start-up-erfarenhet och ett heterogent nätverk. Nystartade ITT-företags performance påverkas positivt av : grundarens ålder, utbildningsnivå, arbetserfarenhet, branschkunskap, antalet grundare, initial kapitalmängd i företaget och att ha affärsänglar och riskkapitalbolag som kapitalkälla. Connects olika insatser får generellt sett inte bra betyg av grundarna och därmed drar vi slutsatsen att Connects betydelse för företagens performance inte är stor.

Syftet med detta examensarbete, inom lärarutbildningen, är att få en ökad förståelse hur undervisande lärare i moderna språk på grundskolan valt att strukturera upp sin undervisning så väl gällande planering, genomförande och bedömning utifrån kunskapskraven från Lgr 11 samt betygsskalan A-F som implementerades 2011. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning, vars resultat bygger på fem genomförda semi-strukturerade intervjuer med undervisande lärare i moderna språk. De frågor som de intervjuade har fått svara på handlar om vad de anser om de nya kunskapskravens formuleringar, samt betygssättning utifrån den nya betygsskalan. Andra frågorna som har ställts är om de upplever att de har tillräckliga kunskaper om de nya kunskapskraven och den nya betygsskalan, samt om de anser att rättssäkerheten är god eller inte. Lärarna anser att den nya betygsskala med sex istället för fyra steg är bra.

AbstraktDetta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen.

Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren.

Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.