Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras Likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet med rapporten är att jämföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska Likheter och skillnader mellan dessa. Många av oss svenskar är bosatta i andra länder bland dessa Spanien och många avstår från att bygga sitt hus och istället väljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillräckligt med information som underlättar att genomföra ett bygge trots att många av dessa människor har byggt sitt hus själva här hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vår undersökning blir grund till att allt fler med hjälp av dessa undersökningar och fakta lättare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som länge har varit ett favoritmål för oss som älskar värme och glädje..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna Likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

Det här arbetet är en jämförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie är till för den som ska åka iväg och jobba i Kina i en ledarroll. Det är inte en lätt uppgift då dem två ledarstilarna skiljer så väl åt, vilket har sin grund i att båda kulturerna också skiljer sig åt. Studien går därför in och redovisar för båda kulturerna, jämför och letar efter skillnader samt Likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur är som definierat av den framstående kulturforskaren Geert Hofstede.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och Likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde..

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka Likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares föreställningar om fenomenet sexualitet. Frågorna som behandlas är dels vilka föreställningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhållanden som ungdomarna själva lyfter fram som viktiga för hur dessa föreställningar har formats. I analysen belyses även eventuella skillnader och Likheter mellan tjejers och killars föreställningar. Studien grundar sig på material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgångspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gällde sexualitet handlar framför allt om kärlek, sex, sexuell läggning och moraliska aspekter..

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och Likheter i elevinflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrån intressen och idéer.

Denna uppsats handlar om hur begreppet särskilt stöd uppfattas och utformas av förskollärare som är verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lärarna? Vilka barn har rätt till det särskilda stödet? Hur kan ett särskilt stöd utformas? Empirin bygger på tolkningar jag gjort utifrån intervjuer med sex stycken förskollärare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet är kluvet men ändå finns det Likheter mellan svaren. Synsättet på begreppet särskilt stöd och vilka barn som anses ha rätt till det har förändrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsättet nu starkt influerar de versamma förskollärarnas arbetssätt.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och Likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och Likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och Likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.

Idag används empowerment av olika serviceföretag för att förbättra gästens upplevda servicekvalitet och för att skapa ökat engagemang och självförtroende hos de anställda. Det sägs finnas ett gap i den upplevda servicekvaliteten mellan olika aktörer i ett servicemöte, det vill säga mellan gästen, frontpersonalen och företagets ledning. Utifrån detta resonemang frågar vi oss om det kan finnas ett gap i hur empowerment och engagemang förstås i olika hierarkiska nivåer. Genom att undersöka empowerment och dess koppling till engagemang bland frontpersonal upp till högsta cheferna på Scandic har vi sett både skillnader och Likheter i deras syn på dessa begrepp..

AbstractDetta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande:? Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet?? Vad finns det för Likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar.Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter.

Syftet med uppsatsen är att studera maskuliniteter i manga, och att jämföra ifall de skiljer sig åt beroende på om serien riktar sig till pojkar eller flickor. Min teori var R.W. Connels "Maskuliniteter" och mitt material den första volymen av One Piece (pojke) och Mei-Chan no Shitsuji (flicka). Resultatet blev att det förekom ett flertal olika maskuliniteter i serierna, och att dessa skilde sig åt beroende på serie. I One Piece utmanades den hegemoniska maskuliniteten och karaktärer bytte maskulinitet, något som inte förekom i Mei-Chan.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både Likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..