För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka Likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat Likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader.

Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även Likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka Likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna Likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma Likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för Likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

I detta examensarbete har gråbalansstyrning och ICC-profilers duglighet undersökts. ICC-profilernahar utvärderats utifrån den tryckkvalitet de genererat tillsammans med olika papper.Gråbalansstyrning har använts som gemensamma likare för samtliga testtryckningar. Detta tillfördeen variabel som var lika för samtliga papper i utredningen. Här med ökade sannolikheten att ICCprofilerskapade från olika papper, skulle ge en likvärdig kvalitet.I arbetet har många mätningar och beräkningar genomförts. De två främsta anledningarna till dettavar dels att utreda i vilken mån det gick att gråbalansjustera trycket och dels att inhämta jämförbaravärden på Likheter och divergenser mellan olika kombinationer av ICC-profiler och papper.

Skolans styrning genom användande av läroplaner och kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

SammandragDet här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta Likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta Likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på Likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit Likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Det råder tuff konkurrens bland företagen för att få konsumenterna att välja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska återspegla företagets roll på marknaden. För att skapa framgång idag krävs det ett stort vetande samt information för att förstå konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsställa kundernas behov bättre än konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt råder det ingen tvekan om då vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som någon nyhet och därför är det väsentligt att ta reda på vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer härmed att fokusera på konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som är av störst betydelse när det kommer till val av kaffesort. Råder det några skillnader och Likheter när det kommer till genus och åldersperspektiv.