Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och Likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de Likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:- Vilka Likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och Likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra Likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka Likheter/oLikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller Likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet.Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförändringar i näringslivet har haft betydelse för långsiktigt värdeskapande. Företag kan upprätta en så kallad hållbarhetsredovisning för att rapportera om dess hållbarhetsarbete och långsiktiga värdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan använda sig av när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om väsentlighet som beskriver vilka områden och indikatorer som är av väsentlig grad för verksamhetens hållbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte är dels att undersöka vad som är väsentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hållbarhetsredovisningar utifrån GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och Likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hållbarhetsredovisningar.Utifrån uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för väsentlighetens gränsdragning och att det till största del är intressenternas åsikter som avgör vad som är väsentligt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga Likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Podcast är ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast är ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nå ut till en potentiellt global publik. Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jämfört med traditionell radio som här representeras av pratprogrammet ?Gerts värld? med Gert Fylking och Kim Kärnfalk.Jag kommer även använda mig av David Hendys teorier för hur radio program är strukturellt uppbyggda och applicera dem på mitt material för att se på Likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och Likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

I denna uppsats undersöks två lärobokstexter i samhällskunskap, en för årskurs 6 och en för årskurs 9. Uppsatsens syfte är att utröna om det finns några skillnader eller Likheter mellan böckerna och i så fall vilka dessa är. Fokus ligger på text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulär. Något som ock-så diskuteras i uppsatsen är didaktiska perspektiv på läroboken.Materialet för undersökningen består av ett kapitel ur två läroböcker i sam-hällskunskap för årskurs 6 respektive årskurs 9: Samhälle idag 6 och Samhälle idag 9, båda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt från vardera kapitlet har analyserats mer ingående utifrån disposition, referensbindning och konnektivbindning.Jämförelsen mellan de två lärobokstexterna visar att det finns fler Likheter än skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan årskurserna vad gäller lexikon.

Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på Likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på Likheter och oLikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för Likheter och oLikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek.