De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget.

Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både Likheter och skillnader i resultatet av studier.

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både Likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka Likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg.

Lantmäteritaxan gäller för hela Sverige och innebär att kostnaden för en förrättning ska vara likvärdig med hänsyn till ärendets karaktär och komplexitet, oberoende var förrättningen genomförs i Sverige. I verkligheten kan priset på en förrättning variera stort beroende på var i landet förrättningen utförs.Syftet med studien var att beskriva hur fördelningen av förrättningskostnader på olika arbetsmoment hanteras samt om det skiljer sig åt mellan två statliga lantmäterikontor. Studien har valt att jämföra Stockholm och Växjö eftersom Stockholm ligger i de högre nivåerna i förrättningskostnader och Växjö ligger i de lägre nivåerna. Syftet uppnåddes med hjälp av fyra forskningsfrågor.Studien har använt en juridisk metod för att få kännedom och förståelse kring regelverket inom ämnesområdet. I studien har det även valts att använda en kvantitativ fallstudie i kombination med en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka Likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål.

I denna uppsats undersökt vilka Likheter och skillnader som finns i texter till barn skrivna av författarna Carl Michael Bellman och Magnus Uggla. Utgångspunkten är att med hjälp av tillfällesdiktens ramar jämföra ett antal av Bellmans dikter med varandra samt att jämföra framför allt vaggvisan med Ugglas text. Inledningsvis granskas texterna enskilt och därefter ställs de mot varandra..

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka Likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.