Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska.

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut.

Inkahealing är en relativt ny företeelse på den religiösa arenan, men har redan etablerat organisationer i elva västländer. Inkahealing har uppenbara ytliga likheter med New age-rörelsen, men ingen tidigare forskning finns på detta område. Målet med denna uppsats är ett jämföra Inkahealing med New age för att utröna var denna nya rörelse egentligen hör hemma. Undersökningen visar att det finns grundläggande likheter mellan Inkahealing och New age, med endast få undantag. En klar slutsats begränsas dock samtidigt av problematiken kring begreppet New age..

Vi vill först och främst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gäller deras ekonomistyrning då ägarförhållanden är olika. Utifrån detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som ställs på företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vår slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker är relevanta då vi jämför bolagen. Jämförelsens mest betydande områden handlar t.ex. ägarförhållanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestånd, miljö, belöningssystem samt budgetfrågor.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

              Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet läxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Syftet med denna studie är att undersöka varför man på vissa skolor låter diagnostisera sina elever, medan man på andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer på fältet har varit de redskap som använts. Likaså har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jämföras med, dels kunna användas till förförståelse för erhållna tolkningar av intervjusvar.

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter.Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt.Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna..

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som består av åtta porträttfotografier, krävdes kunskap om hur dokumentära porträttbilder och porträttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. Utifrån den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av porträtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovärdigheten på bilderna skulle uppfattas beroende av genre. Därefter genomfördes en enkätundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvärderades och som resulterade i att frågeställningen besvarades. Frågeställningen löd på följande sätt.Vilka skillnader och likheter finns det då man fotograferar porträtt i den dokumentära genren gentemot reklambilder? Påverkas trovärdigheten i bilden beroende på vilken genre det är frågan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och främst skillnaderna mellan genrerna är bland annat bildernas format, retuschering, ljussättning, färg eller svartvita porträtt, porträttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har påverkat trovärdigheten i bilderna på olika sätt, beroende på genre..

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om två förskolors verksamhet. Primärt fokus är på barns språk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vår praktik på var och en av förskolorna. Under utbildningens gång har vi flera gånger diskuterat våra erfarenheter från våra respektive praktikplatser gällande verksamhetens upplägg.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer där projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. Därefter jämfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks även vad båda parter anser karaktärisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som används är technology-image expectancy gap teorin som uppmärksammar hur publikens förväntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktäriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrån teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna.