Sökresultat:
1903 Uppsatser om Likhet inför lagen - Sida 40 av 127
FALLGROPAR VID TEKNIKUPPHANDLING - En fallstudie av en överprövning enligt LOU
Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Ă
storp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvÀrderingen av anbuden varit bristfÀlliga, misstag har gjorts i arbetsgÄngen och ett dÄligt juridiskt sprÄk har anvÀnts. Vi anser att detta troligen beror pÄ kompetensbrist nÀr det gÀller att upphandla enligt LOU.
Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rÄda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstÄnd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Àr det enligt oss viktig att poÀngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrÄgningsunderlag och vid utvÀrdering av anbud..
Kontroll av intern kontroll - en jÀmförelse av smÄ och stora kommuner
Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..
Lagen om Offentlig Upphandling : E-upphandlingens uppgÄng och affÀrsmÀssighetens fall?
SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.
Krogen, kamratskapen och kroppen : En kulturhistorisk analys av svensk dekadenslitteratur
Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur frÄn tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktÀr och litterÀr figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snÀva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framtrÀder Àr nÀrmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgÀngesformer och kroppsligheter Àr sÄ gott som utbytbara frÄn verk till verk och författarskap till författarskap.
Synen pÄ livet i dödens spegel : Om livsideal och död, en mentalitetshistorisk studie av likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm
Denna studie över likpredikningar frÄn 1700-talets Stockholm har som mÄl att undersöka seklets ideal, dödssyn samt samhÀllssyn hos överklassen. Vilka Àr de manliga och kvinnliga idealen och skiljer de sig Ät? Detta genomförs med en kvalitativ textanalys av kÀllmaterialet. Under 1700-talet var dygden framstÄende hos bÄde mÀn och kvinnor, med den skillnaden att dygden hos kvinnorna sammankopplas med gudfruktighet. Ytterligare centrala ideal Àr Àkthet i sitt varande och plikttrogenhet.
KringtjÀnster vid fastighetsförmedling : En studie av konsekvenserna med nya fastighetsmÀklarlagen
Projektet syftar till att klargöra hur den nya fastighetsmÀklarlagen ifrÄn 2011 har mottagits och vilka konsekvenser den har fÄtt för mÀklarnas arbete, nÀr det gÀller kringtjÀnster. MÀklarens arbete har inte förÀndrats pÄ nÄgot radikalt sÀtt. Tidigare fanns ett arbete med kringtjÀnster vilka inte fick erhÄllas arvode för medan det efter lagÀndringen Àr möjligt med ersÀttning. Denna fÄr dÀremot, enligt den nya lagen, endast vara obetydlig.MÄlet med projektet var att ge svar pÄ ett flertal frÄgestÀllningar. Att undersöka hur lagen utfallit avseende utbud och efterfrÄgan av kringtjÀnster samt utreda om skillnader finns i omfattning av utbud och anvÀndande utav kringtjÀnster vad avser storstad ? landsort? Dessutom undersöktes antalet prövade tillsynsÀrenden och branschens syn pÄ framtiden.För att utreda frÄgestÀllningarna anvÀndes den deskriptiva metoden i kombination med den sekundÀra informationen.
JÀmlikhet, kvinnlighet och igenkÀnnande : en uppsats som tar kvinnors erfarenheter pÄ allvar
Detta Ă€r en uppsats som bland annat försöker ge förslag pĂ„ hur man kan skapa ett jĂ€mlikt gudstjĂ€nstsprĂ„k som inte legitimerar mĂ€ns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjĂ€nst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud ocksĂ„ har en kvinnlig sida. Trots att det stĂ„r i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den hĂ€r uppsatsen har jag med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frĂ„gan; Ăr jĂ€mlikhet nĂ„got för Svenska Kyrkan?Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgĂ„r frĂ„n erfarenheter.
Bortförda barn
Syftet med vÄr uppsats har varit att analysera de lagar som aktualiseras nÀr ett barn olovligt har förts bort eller kvarhÄllits i en annan stat. 1980 Ärs Haagkonvention och 1980 Ärs EuroparÄdskonvention har kommit till för att trygga ett barns uppvÀxt i en invand miljö. MÄnga lÀnder har ratificerat dessa och i Sverige finns de införlivade i lag (1989:14) om verkstÀllighet och erkÀnnande av utlÀndska vÄrdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Med hjÀlp av lagtext, förarbeten, konventioner, doktrin, sökning pÄ Internet, och utvalda rÀttsfall har vi förstÄtt hur lagen tillÀmpas i praktiken och vad begrepp sÄsom ?beaktansvÀrda skÀl? och ?hemvist? innebÀr.
SjÀlvbestÀmmande hos brukare : utifrÄn personliga assistenters upplevelser
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare sjÀlvbestÀmmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utstrÀckning ger sina brukare sjÀlvbestÀmmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren sjÀlvbestÀmmande. Enligt 1994 Ärs handikappsreforms huvudmÄl skall brukaren ha sjÀlvbestÀmmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhÀllet pÄ lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnÄs med hjÀlp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta Àr möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt dÄ LSS, vilken Àr en rÀttighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..
Lagen om straff för vissa trafikbrott : TBL 7§; en lag som behöver förÀndras
Ett fordon som anvÀnts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man anvÀnder för att ta ett beslag av ett fordon Àr 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det Àr flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast Àr olovlig körning och rattfylleri. ProblemstÀllningen nÀr man skall anvÀnda TBL 7§ i dag Àr att praxis skiljer sig runt om i Sverige pÄ de olika myndigheterna. SÀrskilt vÀrde pÄ fordonet och antalet tillfÀllen som gÀrningsmannen ska ha begÄtt ett brott, enligt TBL, skiljer sig.
Idrott och hÀlsa i ett livslÄngt perspektiv
Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva vilket innehÄll inom Àmnet Idrott och hÀlsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna pÄ fritiden idag? Vilka förestÀllningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 Är? Finns det nÄgon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de förestÀllningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20Är? Finns det nÄgra samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv pÄ fritiden idag och om 20 Är och det innehÄll som erbjuds i Àmnet Idrott och hÀlsa i skolan? Vi utförde en enkÀtstudie i tvÄ Ärskurser pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun och en Ärskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna Àr aktiva pÄ fritiden och under idrottslektionerna. Det visar Àven att de flesta av eleverna har en förestÀllning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 Är.
Att lita pÄ andras blodgÄva : à sikter om att homosexuella mÀn i praktiken nekas donera blod
Denna kandidatuppsats undersöker vilka uppÂfattningar sjuksköterskor och homoÂsexuella mĂ€n har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pĂ„ att homosexuella mĂ€n i praktiken inte fĂ„r donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhĂ€ver att mina informanter klassificerat blod och mĂ€nniskor olika, dĂ€r bĂ„de utlĂ€ndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mĂ€nnen hanterar Ă€ven reglerna olika, dĂ€r sjuksköterskorna lĂ€gger ett större fokus pĂ„ att skydda de som ska fĂ„ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mĂ€nnen att reglerna Ă€r diskriminerande och bygger pĂ„ fördomar om att homosexuella mĂ€n skulle bete sig mer riskfyllt Ă€n andra i samband med smitta. Egentligen gĂ„r det inte med sĂ€kerhet att veta om nĂ„gon Ă€r Ă€rlig nĂ€r de besvarar hĂ€lsodeklarationen som ska hjĂ€lpa blodcentralen att sĂ„lla bort olĂ€mpliga donatorer.Bloddonation frĂ„n homosexuella mĂ€n gĂ„r att se frĂ„n olika hĂ„ll och Ă€r dĂ€rför ett komplext Ă€mne utan ett lĂ€tt svar, dĂ„ tekniken inte kan upptĂ€cka smitta omedelbart frĂ„n smittillfĂ€llet.
Organisatoriska inköp av tillfÀllig sjukvÄrdspersonal: en
fallstudie pÄ Sunderby sjukhus
PÄ grund av bristen pÄ specialistutbildade sjuksköterskor i Norrbotten tvingas sjukhusen vÀnda sig till bemanningsföretag runt om i landet för att klara av vÄrdtrycket och Àven i fortsÀttningen kunna erbjuda den vÄrd patienter krÀver och har rÀtt till. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur organisatoriskt inköpsbeteende ser ut vid inköp av tjÀnsten tillfÀllig sjukvÄrdspersonal. Författarna valde att studera Sunderby sjukhus och genomförde tre intervjuer. Vid dessa intervjuer framkom att lagen om offentlig upphandling innebÀr att köpet indelas i tvÄ delprocesser, en för avtal och den andra för bestÀllning. Det Àr dock viktigt att dessa ses som delar av en helhet eftersom de bygger pÄ varandra.
Dokumentation av transferpriser
För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sÀtta olika transferpriser till dotterbolag i olika lÀnder, och dÀrmed placera vinsten i ett land med lÄg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med grÀnsöverskridande handel mÄste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgÄr till och hur de berÀknar dem. Företagen ska enligt lagen anvÀnda en grundlÀggande prissÀttningsmetod, sÄ kallat armlÀngdsprincipen, som innebÀr att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillÀmpats mellan oberoende parter under jÀmförbara omstÀndigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har vÀckt mÄnga debatter och Àr idag ett mycket högaktuellt Àmne inom affÀrsvÀrlden. Jag tyckte att Àmnet verkade intressant och bestÀmde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda pÄ hur företag i allmÀnhet har dokumenterat, men ocksÄ utifrÄn ett fallföretag fÄ en djupare inblick i frÄgorna.
Anhöriginvandring - Nya försörjningskravets pÄverkan pÄ Migrationsverket
Anhöriginvandring har varit en stor del av invandringen till Sverige under mÄnga Är. Men det Àr först nu som regeringen har valt att lagstifta om att de som vill Äterförenas med en anhörig mÄste ocksÄ kunna försörja för denna och ha ett skÀligt boende. Detta Àr inget nytt fenomen i Europa men Sverige har alltid ansetts vara ett generöst land nÀr det gÀller migrationspolitiken. Trots införandet av ett försörjningskrav sÄ har det nya tillÀgget mÄnga undantag. Dessa omfattas inte av ett krav och mÄnga kan antas vara bland de största grupperna i det svenska samhÀllet.