Försvarsmakten Àr en viktig aktör i samhÀllet och Àr en av Sveriges största myndighet med omkring 51 517 anstÀllda, dÀr 6 866 Àr kvinnor och 44 651 Àr mÀn. I Sverige vill försvarsmaktsledningen (FML) Àndra dessa siffror och har sammanstÀllt tre aspekter för att expandera andelen kvinnor inom försvarsmakten. Det handlar i huvudsak om ett rÀttighetsperspektiv, alla ska ha lika chanser att pÄverka och medverka i samhÀllet och ha tillgÄng till makt och inflytande. Den andra orsaken Àr att försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare som ska nÄ hela befolkningen, slutligen vill försvarsmakten fÄ en ökad operativ effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur Norrbottens flygflottilj (F21) i LuleÄ arbetar för att rekrytera fler kvinnor till försvarsmakten, samt hur kvinnliga anstÀllda upplever sin arbetsvardag pÄ en mansdominerad arbetsplats.

Detta examensarbete avser att beskriva hur kvinnliga lÀrare ser pÄ deras arbetsvillkor och hur maktstrukturer pÄverkar deras arbete. TvÄ kvinnor och en manlig lÀrare har blivit intervjuade i New South Wales, Australien och tvÄ kvinnor och en man har blivit intervjuade i södra Sverige. Jag har anvÀnt mig av genusteorier för att analysera mina informanter svar. Resultatet i denna uppsats visar pÄ att genusordningen pÄverkar lÀrarens roll, arbetsvillkor och status negativt. Detta eftersom de regler som finns för bÄde profession och status Àr uppbyggda efter manliga normer och lÀraryrket bestÄr frÀmst av kvinnor.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av mÀn. En anledning till att kvinnor Àr en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi Àmnar undersöka i denna artikel Àr vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkÀtfrÄgor har vi faststÀllt vilka egenskaper som generellt appliceras pÄ kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om bÄde de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig Ät.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som pÄverkar ledarskapet. Ledarskapet, som Àr socialt konstruerat, Àr alltsÄ beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt förestÀllningar kring kvinnor och mÀn. Forskning har visat att mÀn ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast stÀlls i relation till mannen. De tankar som finns kring mÀn och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer prÀglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Enligt statistik frÄn skolinspektionen har antalet anmÀlningar om krÀnkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste Ären. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprÀttad med syftet att motverka just krÀnkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie Àr att se graden av likabehandlingsplanens pÄverkan pÄ en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr tre gruppintervjuer med tvÄ personal frÄn den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn pÄ likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vÄr studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprÀttad pÄ varje skola kan personalen till en viss del kÀnna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer.

I en kartlĂ€ggning av kvinnors företagande pĂ„ Öland frĂ„n 2003 lĂ€ste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och mĂ€n skiljer sig Ă„t nĂ€r det kommer till företagande, pĂ„ landsbygden. Detta var nĂ„got vi fann intressant och ville undersöka nĂ€rmare. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden och vad det Ă€r som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men Ă€ven uppmĂ€rksamma de sociala skillnaderna mellan mĂ€ns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgĂ„ frĂ„n tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur mĂ„nga kvinnor respektive mĂ€n driver turismföretag pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden? Vad driver kvinnor pĂ„ landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsĂ€ttningar finns och vad begrĂ€nsar dem? Hur upplever mĂ€n och kvinnor att det Ă€r att starta och driva turismföretag pĂ„ den vĂ€rmlĂ€ndska landsbygden? Finns det skillnader och vilka Ă€r dessa?Vi har anvĂ€nt oss av ett hermeneutiskt angreppssĂ€tt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i sÄvÀl Sverige som i övriga vÀrlden. I Sverige drabbas Ärligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv mÄnader om Äret, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av den psykologiska och den existentiella pÄfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar som bygger pÄ nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

Urininkontinens efter vaginal förlossning Àr ett kvinnohÀlsoproblem som i mÄnga fall kan utgöra ett hinder för den drabbade kvinnan och pÄverka hennes livskvalitet negativt. Oro, skam, rÀdsla, ensamhet och nedstÀmdhet Àr nÄgra begrepp som kan förknippas med urinin-kontinens. Trots att det Àr ett relativt vanligt problem Àr det endast fÄ kvinnor som söker hjÀlp. Anledningen till detta Àr att mÄnga kvinnor skÀms över och/eller tror sig vara ensamma om problemet. Syftet med vÄr studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinlÀckage 3 ? 7 Är efter vaginal förlossning.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 50 till 65 Är. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in pÄ band och skrevs dÀrefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte lÀngre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

VÄrt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor pÄ arbetet för kvinnor och mÀn vid ett teknikkonsultföretag med 739 anstÀllda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor pÄ arbetet mellan kvinnor och mÀn (Harris, Gilbreath & Sunday, 2002; Ma-rongiu & Ekehammar, 1999; Wicks & Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrÄn fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkÀt till samtliga anstÀllda (N=418). GruppjÀmförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utstrÀckning Àn mÀn.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrÄgor. Syftet Àr att titta pÄ dess utveckling över tid med tyngdpunkt pÄ huruvida framstÀllningen av sÀrskilt kvinnor, men Àven mÀn, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgÄr frÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmÀssiga utveckling tillÀmpades kvantitativ innehÄllsanalys pÄ totalt 398 stycken analysenheter hÀmtade frÄn fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. DÀrefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att pÄ en djupare nivÄ kunna analysera innehÄllet.