I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och Lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata.

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har Lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få kunskap om flickor och pojkar har olika åsikter om ämnet idrott och hälsa och hur villkoren ser ut. För att svara på mitt syfte har jag gått utifrån två frågeställningar: Vad anser pojkar och flickor om ämnet idrott och hälsa? Är lektionerna upplagda med Lika villkor för bägge könen inom ämnet idrott och hälsa?MetodTill denna studie användes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes på två högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i årskurs åtta blev intervjuade.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

Att lärare utför merparten av arbetet i relation till andra människor kan tänkas skapa särskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa användbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. Särskilt intresse ägnas åt organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lärare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lärare inom specialpedagogisk verksamhet från grundskolans tidigare år till gymnasieskolan. Analysbegreppen är kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers inställningar och villkor till att studera vidare på universitet och högskola utifrån ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Undersökningen genomfördes vid två olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad där 54 elever som gick sista året på ett samhällsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS använts. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i inställningar baserade på könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på Lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Genusperspektiv är en av flera variabler som kan påverka vården och bemötande. Ändå sker det dagligen fall av ojämlikhet inom den svenska vården. Syftet med denna studie var att beskriva om och hur bemötandet av patienter inom vården påverkas utifrån ett genusperspektiv. Vald teoretisk referensram för arbetet var Yvonne Hirdmans feministiska resonemang om genussystem. Metoden för vår systematiska litteraturstudie var att kvalitetsgranska åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Den ökade immigrationen i Sverige innebär ökade krav på vården att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om rätt till vård på Lika villkor. Vården har skyldighet att anlita tolk vid behov för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Socialstyrelsen rekommenderar auktoriserad tolk och enligt svensk Förvaltningslag ska tolk anlitas när en myndighet har att göra med en person som inte behärskar svenska. Kommunikation är centralt inom omvårdnad och utgör grunden i alla mänskliga möten. En förutsättning för att god kommunikation ska kunna uppnås är att sjuksköterskan och patienten förstår varandras språk.

Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.