Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på Lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet.

Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor.Stage12.se är en mashup-applikation dit användaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjälp utav apier från sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med användaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta kräver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation på användarens villkor..

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på familjeförskolan och personal på förskolor i området ser på familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill också ta reda på hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i området fungerar. Mina frågeställningar har varit att ta reda hur personalen på familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma område definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frågeställning handlat om vilka skillnader mellan de båda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har också i min frågeställning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjälp av kvalitativa intervjuer har jag fått ett resultat som visar att personalen på förskolor i området där familjeförskolan ligger inte vet särskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.