Syftet med vår studie har varit att ge en ökad förståelse för pedagogers syn på och hur verksamheten i förskolan formas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jämställdhet. Vi valde att utföra vår studie med en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade både pedagoger och barn för att nå vårt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svårt att arbeta med jämställdhet då verksamheten anses som en arena för kvinnor.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och meddetta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmlanddär Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så somlandsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt därdet inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxtpå regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en merinkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstår och de upplevelser som kvinnan får vid insättning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade på kvantitativa studier. Resultatet visade att smärta tillsammans med spiralinsättning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smärta var de kvinnor som inte hade fött barn på det naturliga sättet.

Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som användes var ett enkätbatteri beståendes av Eysenck?s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivå av hardiness än breddidrottare och individuella idrottare.

Vi har funnit att aktiekapitalet inte längre anses ha den funktion som det är tänkt i teorin. Det går också att säga att det inte är lika nödvändigt med ett aktiekapital som det en gång har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller ännu lägre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat även om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begränsade personliga ansvaret ökar vid en sänkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande många fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sänkas till ett väldigt lågt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta inträffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag går igenom..

I studien, vilken omfattade 177 svenskfödda studenter, utvecklades och kontrollerades enegenkonstruerad enkät: SAPS. Även könsskillnader i fördomar mot okända personers etnicitetoch kön samt könsskillnader i Social Dominance Orientation (SDO) undersöktes. Fördomarmättes med SAPS och SDO mättes med en svensk översättning av SDO scale (Pratto et al.,1994). SDO scale användes också som validitetskontroll av SAPS. Statistisk prövning medSpearmans Rho visade på en negativ korrelation mellan SAPS och SDO scale.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ?Prinsessan Papperspåse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd. Vår undersökning visar på att eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..