Sök:

Sökresultat:

16 Uppsatser om Lignin - Sida 1 av 2

Kemisk karaktärisering samt nedbrytning av process- och avloppsvatten vid SCA Ortvikens pappersbruk

During pulp and papermaking process a huge amount of water is used. The wastewater contains a large amount of pollutants and has to be treated before it reaches the recipient. In March 2004 a new bleaching plant was started up at SCA Graphic Sundsvall AB, Ortviken?s paper mill using peroxide. The production of bleached thermo mechanical pulp and thus the load to the wastewater plant increased.

Utvinning av lignin med låg natriumhalt ur svartlut

Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med kemikalier för att frilägga fibrerna. Kokkemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt Lignin, återfinns i svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns Ligninet i svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd svartlut i sodapannan kan en del av Ligninet i svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda Ligninet, kan användas antingen internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut Lignin ur svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Konditionering av sågspån vid tillverkning av pellets : Ersättning av överhettad ånga med förvärmning av sågspån med bibehållen pelletskvalité

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

Kappa Control with Online Analyzer Using Samples from the Digester's Mid-phase

In the pulp industry, digesters are used to disolve Lignin in wood chips. The concentration of Lignin is measured and is called the Kappa number. In this thesis, the question of whether an online Kappa sensor, taking samples from the mid-phase of the digester, is useful or not is analyzed. For the samples to be useful, there has to be a relationship between the measured Kappa at the mid- phase and the measured Kappa in the blowpipe at the bottom of the digester. An ARX model of the lower part of the digester has been estimated.

En förstudie för bioetanol produktion i Borås

AbstractThe purpose of project is to study the possibility for Borås Energy & Environment to build and run a commercial ethanol production facility in Borås. The project also studies the technology for the production of ethanol using renewable energy, e.g. lignocelluloses with focus on two processes, svag-syra hydrolyse and enzymatic hydrolyse. The technology of the process is based of hydrolysation of biomass (hemicelluloses and cellulose) to sugar and extract it to ethanol. These two techniques will compare with each other to determine which of them that it?s more suitable for ethanol production.

Förnyelsebar plast från rapshalm

Efterfrågan på förnyelsebara och miljövänliga produkter har ökat under de senaste åren. Biobaserade plaster anses vara en av de mest lovande innovationer.   Det övergripande målet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utvinna xylan och glukomannan ur rapshalm. Metoden som utnyttjades var en hydrotermisk extraktion. Inverkan av temperatur, pH och tid studerades genom att tillämpa ett faktorförsök på två nivåer.

Vedrötor i stadsträd : biologi, detektionsmetoder och förebyggande åtgärder

Urban trees have very little in common with trees on natural sites, such as forests or pastures. Trees in urban environments are often planted in packed soil and in small volumes. This can lead to decreased availability of water and oxygen, as well as deteriorated ability for the soil to store nutritional elements. Also above ground the tree usually have limited space in cities. Regulations on free height over roads and cycle tracks demands high stems at an early stage of their development.

Tritordeum : evaluation of a new food cereal

Tritordeum is the result of a cross between a wild barley (Hordeum chilense) and durum wheat (Triticum turgidum). Tritordeum have high viscosity and a nice yellow colour. The objective of this thesis was to evaluate Tritordeum lines HT 354, HT 361, HT 437, HT 2218 (JB3) and HT 1608 (JB1) for use as a new raw material within the food industry. Analyses made were on dietary fibre, fructan, ash, water content and colour. Compilation of data from analyses made for Agrasys an Agri-Food company in Barcelona having the commercial rights to Tritordeum, included Lutein and rheological properties.

Proteinkvalitet och biogena aminer i ensilage ? effekt på mjölkkors hälsa & foderintag

The aim of this paper was to explain protein degradation in silage and protein quality and biogenic amines in silage and their effects on the health of the dairy cows. After harvest-ing, the plant proteases degrade the proteins in the plant. The protein degrades to different fractions with different digestibilites in the rumen. Fraction A contains non- protein nitro-gen which is peptides, free amino acids and amines. True protein is in the fraction B and is further divided into three subfractions depending on their solubility.

Smältbarhet på ensilage och hö hos hästar i träning :

Horses are made to eat mainly roughage and it is essential for optimal health to offer them an appropriate amount of roughage with good hygienic and nutritional qualities. To produce good hay at the right time and be able to keep the hygienic quality until next summer is a problem. This has the effect that horse owners today choose haylage and silage to a larger extent. Science in this area is scarce, i.e. if the change from hay to silage has any effect on the horse.

Utfodring av hästar i tropiska klimat : möjlighet att använda regionala fodermedel i Tamil Nadu, Indien.

This study consists of a literature study and a survey in Tamil Nadu, India. The aim of the study was to get an understanding of horse feeding in tropical climates and what kind of feeding related problems that could occur because of the fodder. Information and data were collected from eight different stables and from Tamil Nadu University of Agriculture in the region of Tamil Nadu in March-April 2009. The horses in Tamil Nadu were given rice straw, unknown grass, Cynodon dactylon, lucerne, maize, Pennisetum glaucum x Pennisetum purpureum hybrid and Chloris gayana as roughage. As concentrates, the horses were given wheat bran, oats, barley, soybean meal, maize, carrots, coconut cake, peanut cake, horse gram and chick pea.

Produktion av Pyrolysolja från kvistrejekt

Fast pyrolysis is a method for converting biomass into three energy rich products: char, gas and bio-oil, where the latter is most interesting.  Pyrolysis is an endothermic process where biomass is heated in an anaerobic environment and, with the right operating conditions, up to 80 %wt bio-oil can be extracted. Key parameters for fast pyrolysis are: stable reactor temperature (~500°C), short residue time for gas in the reactor (<2 s) and a very high heating rate for the biomass. Today there are several different process solutions for fast pyrolysis, where fluidized beds and rotating cones are most developed. Bio-oil has compared to fossil oil: lower heating value, low pH and also polymerizes with time. Because of this upgrading is desirable for increasing competitiveness.

Ensiling wet brewer's waste in peri-urban areas of Kampala, Uganda

Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

Ensiling characteristics of Banana peelings

Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.

Mikrobiell biokonvertering av para-xylen från lignin för produktion av tereftalsyra i framtida bioraffinaderier

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

1 Nästa sida ->