Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a Lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

Since 1999 Sweden have a law that criminalises the person who buys sexual services instead of criminalising the one who is selling, which in most cases is a woman. Seven years has passed since this law took place and in this study we aim to investigate what kind of help the society offer women in Malmö, Sweden, who wishes to step out of prostitution. Our aim with this study is also to look at the attitudes among citizens towards the new law and prostitution. The research is qualitative and all the six persons we interviewed has knowledge about the problems the women are facing when they want to step out of prostitution. To explane and analyse the answers we are using the theory of empowerment, labelling theory, the theory of gender socialisation and Jürgen Habermas theory of the Lifeworld.The most significant outcome of this study shows a positive result in regard of the laws effectiveness in diminishing street-prostitution to half of what i t was before the law was put into practice.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a Lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon.Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department.Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a Lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses.Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple?s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on Lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship?s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Suicidology deals a lot with taking into consideration significant symptoms, risk factors and establishing causal relationships which inevitably are very important for suicide prevention. But do we understand the suicide attempters better thereby? The aim with the study is to elucidate the meaning of the lived suicidal experience that is expressed by participants on an Internet forum. Ten participants' texts which concerned own suicidality were chosen out from this Internet forum and were analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutical method inspired by Ricoeur (1976). The result established twelve themes that with the aid of Heidegger (1993) and Derrida (1978, 1991) led to that the following conclusions could be drawn about the meaning of the suicidal Lifeworld: suicidal concern and care in itself reduces the sense of identity, practical suicidal doing in itself reduces the world, sense of identity is more affected by the future than the present and the past, the death is escaped from through a calculating determination to have the death at one's disposal, inability to turn away from the death increases oscillating between states of emotions, the surrounding world's requirement to avoiding death becomes to a compulsion to isolate one self; and finally: to both feel anxiety in front of one self's own death and dread when escaping from it..

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Sammanfattning:Frågeställning: ? Hur formar ungdomar idag sina livsuppfattningar?? Hur formas unga idag till individer?? Hur går övergången från ungdom till vuxen idag till?Material och metod: Metoden är fenomenologiskt inspirerad och bygger på metoden i Reflective Lifeworld research (2008). Zygmunt Bauman, Thomas Ziehe och författarna till boken Livsföring ? ett sociologiskt grundbegrepp (2007) har varit teoretiska utgångspunkter. Insamlingsmetod har främst varit ostrukturerade intervjuer och observation vid 6 olika fritidsgårdar i en mellanstor stad (totalt 17 intervjuer).

AbstraktBakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap.Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap.Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan.Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen.Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen.