En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen på samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer är fel under projekteringen som upptäcks sent och därför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur både effektiviteten i konstruktionstekniken och estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar på en frågeställning kring hur långt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir Lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebär undersöks också.

Testikelcancer är en cancersjukdom vars etiologi är okänd. Sjukdomen utgör den vanligaste cancerformerna för män i åldrarna 20-40 år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med testikelcancer. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Vilket resulterade i fyra kategorier: Att vara orolig på grund av bristande information: Att ha rädsla och osäkerhet som har livs betydelse: Att vara annorlunda och att sex kan vara misslyckat: Att få stöd och trygghet, ökar självförtroendet att återgå till det normala gav en inre styrka när livet hade förändrats.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort Lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

Vid dysfagi är pneumoni en vanlig komplikation som ger ökade kostnader för vården, ett ökat lidande för patienter samt leder till fler dödsfall. Omvårdnadsåtgärder som minskar risken för pneumoni är därför av betydelse att identifiera. Syftet med denna litteraturstudie var att i vetenskapliga artiklar identifiera omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa som minskar risken för pneumoni vid dysfagi. I tio vetenskapliga artiklar utlästes sex kategorier via databearbetning. I resultatet identifierades att vinkeln på ryggen i sittande läge var viktigt att ta hänsyn till, användningen av vätskor med låg viskositet hade en förebyggande effekt och en intervention där hakan fälldes ner mot bröstet vid sväljning skyddade mot aspiration.

Fibromyalgi har en okänd etiologi och är ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulärt smärtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svår hos patienten. Att bli misstrodd, ifrågasatt och inte bli bemött med respekt från sjukvårdspersonal är ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan år 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, ändrade familjeförhållanden, symtomen påverkar det sociala livet, att lära sig leva med symtomen och att bli misstrodd.

Sammanfattning:Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort Lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades.

Hopp är ett betydelsefullt mänskligt behov som är nödvändigt för att uppleva hälsa. Psykisk ohälsa och depression är stora och ökande folkhälsoproblem i samhället som medför stort lidande för de drabbade. Vid depression kan upplevelserna av nedstämdhet vara kopplade till att känna hopplöshet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av hopp och hopplöshet hos personer med depression. I denna litteraturstudie ingick 15 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

God kommunikation och ett empatiskt förhållningssätt är väsentligt speciellt när det gäller fibromyalgi patienter, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur det vårdande mötet med sjuksköterskan upplevs av patient med fibromyalgi och dess närstående. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visade, att patienter och de närstående upplevde en viss misstrohet i det vårdande mötet. Denna misstrohet ansåg patienterna och de närstående berodde på dålig information och kunskap om sjukdomstillståndet.