Sök:

Sökresultat:

1997 Uppsatser om Lidande och ćngest - Sida 55 av 134

Fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation: en systematisk litteraturöversikt

PÄ grund av fasta upplevs subjektiva obehagskÀnslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation. Syftet var Àven att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vÄrdpersonal. UtifrÄn syftet uppkom tre frÄgestÀllningar: pÄverkar kolhydrattillförsel/fasta vÀlbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta nÄgon betydelse för ÄterhÀmtningen och sjukhusvistelsens lÀngd och hur efterföljs nu gÀllande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande i samband med operation och detta pÄverkar Àven ÄterhÀmtningen preoperativt och dÀrmed Àven sjukhusvistelsens lÀngd.

Fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation: en systematisk litteraturöversikt

PÄ grund av fasta upplevs subjektiva obehagskÀnslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande och ÄterhÀmtning i samband med operation. Syftet var Àven att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vÄrdpersonal. UtifrÄn syftet uppkom tre frÄgestÀllningar: pÄverkar kolhydrattillförsel/fasta vÀlbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta nÄgon betydelse för ÄterhÀmtningen och sjukhusvistelsens lÀngd och hur efterföljs nu gÀllande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor pÄverkan pÄ patientens vÀlbefinnande i samband med operation och detta pÄverkar Àven ÄterhÀmtningen preoperativt och dÀrmed Àven sjukhusvistelsens lÀngd.

Faktorer som pÄverkar det vÄrdande samtalet med patienter i livets slut

MÄnga patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vÄrdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter Àr lÄg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig pÄ grund av det obehag och den Ängest patientens tillstÄnd vÀcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka kÀnslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE AV PATIENTER MED ALKOHOLPROBLEM : En litteraturöversikt

BAKGRUND: Alkoholproblem Àr ett stort hÀlsoproblem som har pÄverkan pÄ bÄde social, psykisk och fysisk hÀlsa. Alkoholproblem Àr ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet Àr en viktig del i omvÄrdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vÄrdande möte Àr sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt dÀr tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

Ett liv med stomi: En litteraturstudie

Att fÄ en stomi kan innebÀra förÀndringar i kroppsuppfattningen och kan pÄverka mÀnniskans livsstil och livskvalitét pÄ olika sÀtt. Orsaken till att en person fÄr stomi Àr bl.a. inflammatoriska tarmsjukdomar sÄsom Crohns sjukdom, ulcerös kolit och kolorektal cancer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. En litteraturstudie dÀr 9 kvalitativa och 4 kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats.

Effekter av patientundervisning

MÄnga hÀlsoproblem har samband med livsstil. KÀnslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning Àr en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning gÄr ut pÄ att lÀra mÀnniskor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tÀnkas progrediera, vad de sjÀlva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrÄn de kan fÄ hjÀlp.

Sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer inom somatisk sjukvÄrd

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

MÀnniskors upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

PatienttillfredsstÀllelse pÄ en akutmottaning - En litteraturöversikt.

BakgrundFörlust av förmÄgan att utföra sjÀlvstÀndig ADL Àr ett vanligt problem hos Àldre i slutenvÄrden. Detta leder till lidande och förlÀngda vÄrdtider. För att kunna utveckla omvÄrdnaden och för att motverka detta behövs ökad insikt om patienternas upplevelser vid minskad ADL-förmÄga.Syfte Att beskriva Àldre patienter med försÀmrad ADL-förmÄgas upplevelser av sin vÄrd gÀllande utförande av ADL inom slutenvÄrden.MetodKvalitativ intervjustudie med Ätta Àldre patienter inneliggande pÄ ett svenskt universitetssjukhus.ResultatStudiedeltagarna upplevde överlag att vÄrden och personalen fungerade bra och att detta förbÀttrade deras upplevelse av att ha minskat i ADL-förmÄga. Studiedeltagarna tyckte det var jobbigt att vara beroende av andra och fÄ hjÀlp med personlig hygien. VÄrdavdelningarnas rutiner och upplevelsen av att personalen var stressad gjorde att studiedeltagarna inte ville vara till besvÀr och stÀlla krav.SlutsatsResultaten visar att det finns ett behov av att utveckla ett mer personcentrerat förhÄllningsÀtt dÀr riskpatienter identifieras och fÄr möjlighet att vara delaktiga i arbetet för att stÀrka förmÄgan till sjÀlvstÀndigt utförande av ADL..

NÀr allting Àr trist : MÀn och kvinnors upplevelser av att leva med depression

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression nÄgon gÄng i livet Àr 50 % för kvinnor och 20 % för mÀn. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del mÀnniskor kan bero pÄ olika faktorer, sÄ som Àrftlighet och av olika pÄfrestningar under uppvÀxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos mÀn och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var nÄgot individuellt.

KomplementÀra behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning

IllamÄende och krÀkning Àr förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och Àr dÀrmed tillstÄnd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamÄende och krÀkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernÀrd och försvÄrar skadad vÀvnad att ÄterhÀmta sig frÄn cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter fÄr antiemetika lyckas inte deras illamÄende och krÀkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamÄende och krÀkning. Studien Àr utförd som en litteraturstudie och baserad pÄ 14 vetenskapliga studier.

En helt ny vardag: Upplevelsen av livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 Àr att genomföra livsstilsförÀndringar som ökad fysisk aktivitet och förbÀttrad kosthÄllning. Att sköta sjukdomen Àr viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och dÀrför lÀggs stor vikt pÄ patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter Àr att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vÄrdrelationen blir en vÄrdande relation dÀr patienten kÀnner trygghet. Syftet med studien Àr att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförÀndringar vid diabetes typ 2. Studien Àr en litteraturstudie, dÀr data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Att vara anhörig till en person som vÄrdas palliativt

MÄlet för palliativ vÄrd Àr bÀsta möjliga livskvalitet för bÄde den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vÄrdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. NÀr vÄrdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för bÄde den sjuke och de anhöriga nÀr vÄrdpersonalen gav bra vÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd.

Kvinnors upplevelse av abort - En litteraturstudie om kvinnors kÀnslor och svÄrigheter i samband med sin inducerade abort

Kvinnor som genomgÄr en inducerad abort Àr inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som pÄverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa kÀnslor i samband med sin abort, de vanligaste kÀnslorna som uttrycktes i ord var; orÀttvisa, sorg, vemod, tomhet, Änger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Kvinnomisshandel : kvinnans erfarenhet av vÄrden

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->