I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser.Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen.Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia.

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.