Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i dans? Hur bedrivs dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva?MetodVi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

This essay examines the 1962 Swedish parliamentary debate preluding the proposition to introduce a uniform compulsory education for all Swedish children. The proposition aimed at ending the previously heterogeneous educational system and replace it with a more equal and democratic system.A widespread debate ensued, regarding the status of Christian religious education (kristendomskunskap) and its new emphasis on scientific objectivity. This essay will examine the relative position of Christianity within the new uniform school system, as it was articulated by the members of the Swedish parliament. This analysis will be achieved through the use of a discourse analytical study of the parliamentary records, the recorded motions and bills. From these records a substantial disparity in the parliamential members articulation of the concept of Christianity can be ascertained, even within the discourse of an educational regime.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Vår studie är en kvalitativ undersökning som belyser användandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett någon förändring vad gäller användandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen från 1962 års läroplan, Lgr62, till dagens läroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrån tre perspektiv. Det ena perspektivet är den litteratur som finns att tillgå i ämnet och de två andra perspektiven ingår i vår empiriska del, som består av intervjuer med specialister på området och lärare på fältet. Vår slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lärare med lång erfarenhet av undervisning i matematik ansåg vara orsakerna till att svenska elever i årskurs 9 presterar sämre i tester i matematik. De läroplaner som berördes i vår undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades såsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansåg att dagens elever är sämre på mekanisk räkning och baskunskaper, läromedlen har blivit bättre och mer lättarbetade, undervisningen har gått från genomgångar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

I have studied the curriculum for the compulsory Swedish school, from the curriculum from year 1962 when the Swedish grundskolan became a reality, to the curriculum from year 1994, the one in practice today. My primary interest has been what the curriculum says about bringing up the Swedish youth. My theory has been the British analyst Norman Fairclough?s Critical Language Studies. His thoughts about actual discourse, type of discourse and order of discourse has led me through out this essay.

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.