Varje dag kommer det nya rön om hur våra Levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Övervikt och fetma beror till stor del på ändrade Levnadsvanor och är ett problem att ta på största allvar eftersom fetma kan leda till allvarliga följdsjukdomar och sänkt livskvalitet. Preventiva åtgärder är nödvändiga för att hindra den fortsatta fetmaepidemin och här kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion som stödjare och rådgivare för obesa personer. Syftet är att beskriva vuxna obesa personers upplevelser och hantering av viktnedgång. Metoden som använts är litteraturbaserade studier av åtta kvalitativa artiklar. De obesa personernas upplevelser framkommer i tre teman. Upplevelser innan viktnedgång beskriver olika stadier som obesa personer genomgår innan de beslutar sig för viktnedgång samt beskriver även upplevelser av fördömande attityder.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors Levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda Levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i två teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begränsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras föräldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begränsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nära relationer och stödja familjens egna resurser.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om Levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och Levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Norrbottens Läns Landsting har inlett ett samarbete med Kalmar och Jönköpings Län, syftet är att förbättra folkhälsan. I Norrbottens Läns Landsting har projektet ?Livsviktigt? pågått under perioden 2010-2012, inom två kommuner. En ny tjänst, ?Hälsokoordinator?, har införts på vårdcentralerna.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga Levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård. Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.   Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma Levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma Levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade Levnadsvanor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av Levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra Levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är Levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.