Sök:

Sökresultat:

765 Uppsatser om Levande miljö - Sida 37 av 51

Kan probiotica vara ett komplement vid behandling av Helicobacter pylori-infektion?

Helicobacter pylori (HP) Àr en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bÀr pÄ denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsÀcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsÄr. Efter upptÀckten av H. pylori har VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Planering för en trygg och levande stad : Trygghetsskapande arbete i Uppsala

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor i allra högsta grad aktuella och dÀrför nÄgot som anammats av företag som för nÄgra Är sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhÄllanden. En studie som nÀringsdepartementet utfört pÄ statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag Àr, till skillnad frÄn privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför nÄgra egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning Àr en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik Àr frikopplade frÄn företagens miljöarbete.

Simulering av torkprocess i en vÀrmepumpsdiskmaskin : Kondensering mot kalla ytor

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Barns lek och utemiljöns betydelse för denna

Det Àr ingen svÄr konst att kÀnna igen ett rum som bebos av ett barn. DÀr finns barntapeter, heltÀckningsmatta, mycket fÀrg och naturligtvis leksaker. SÄ ser barnets nÀrmaste innemiljö oftast och förhoppningsvis ut, men hur Àr det med utemiljön? Barns lek Àr beroende av den miljö i vilken leken tar form. NÄgra av de starkaste barndomsminnen som de flesta vuxna mÀnniskor har skapades i en utomhusmiljö.

Tecken till kompetens : En diskursteoretisk analys av lÀrarkompetens i den svenska skoldebatten

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lÀrarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förvÀntas av lÀrare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan frÄn 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som fÄr ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats Àr en studie av den ?den goda? lÀraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lÀrarprofessionen.

Syreförbrukning och svavelinnehÄll i Munksjöns sediment

Projektet baserades pÄ analyser av Munksjöns sediment. Munksjön Àr belÀgen i centrala Jönköping och har under mÄnga decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön Àr sÄ starkt förorenad att den ligger pÄ första plats i LÀnsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och ÄtgÀrder av förorenade omrÄden i Jönköpings lÀn. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, Àr belÀgen utanför Munksjö AB som tidigare slÀppt ut stora mÀngder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten frÄn papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehÄll. Sedimentprovertogs frÄn fyra lokaler i olika omrÄden och djup.

Att ha tvÄ friska njurar : En litteraturstudie om donatorns motiv, tankar och kÀnslor kring njurdonationen

Intresset för njurdonation vÀcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes pÄ mÀnniskor utfördes i Frankrike Är 1906. PÄ Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsÀtt alla mÀnniskor donera en njure. Det finns mÄnga fördelar med att fÄ en njurefrÄn en levande donator, mottagaren fÄr en njure av hög kvalitet och vÀntetiden Àrkortare eftersom vÀntetiden pÄ en njure frÄn en avliden donator Àr mellan 1-4 Är.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk mÀnniska vÀljer attgenomgÄ en njurdonation samt donatorns tankar och kÀnslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut pÄ? Vilka tankar och kÀnslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen anvÀndes Travelbees omvÄrdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Systematiskt barnsÀkerhetsarbete i skolan

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens

I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.

Elevens behov och skolans ansvar, eller? : En textanalytisk studie av nÄgra gymnasieskolors ÄtgÀrdsprogram

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas pÄ nÀr de gÄr pÄ rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjÀlp av barns perspektiv som min teoretiska utgÄngspunkt och anvÀnde mig av speciella platser, platsidentitet och platskÀnsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn frÄn förskoleklassen till Ärskurs 2. För att fÄ variation i min studie valde jag en flicka och en pojke frÄn varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil sÄ att inget som barnen berÀttade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas pÄ olika sÀtt och att olika lekar kan utspela sig dÀr samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade Àven att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar nÀr vi skapar det vi tror Àr perfekta miljöer för barn.

Utomhusmiljön i förskolan : en studie om pedagogers arbete med och i utemiljön.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet Àr inte bara gÄrden i anslutning till förskolan utan ocksÄ naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus pÄ samspelet mellan individer och miljö och visar att barn pÄverkas av den miljö de vistas i. De Àr aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet Àr viktigt för barnets utveckling. DÀrför Àr pedagogens roll en viktig del att diskutera dÄ det Àr pedagogen som stÄr för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten.

SpÄrbilen kommer till stan : Om utformning och placering av ett nytt element i staden

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

Bevarande av nutida kulturarv : En fallstudie av Hasse & Tage-museet i Tomelilla

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnÀring Är 2006. Dettyder pÄ en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnÀringen. Samtidigt Àr denna siffra nÄgot missvisande vad gÀller besökarantal dÄmÄnga kulturarv Àr gratis att besöka.Utefter detta har jag utgÄtt efter en induktiv arbetsmetod dÀr jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att dÀrefter komma fram till en slutsatssom kanske Àven kan gÀlla i allmÀnhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkÀter för att dÀrefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har anvÀnt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i sÄ fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar Àven till att nÄgot belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt Àr ett kulturarv dÄ deras verk harpÄverkat generationer av svenskar och Àr betydelsefullt för sÄ mÄnga Àn idag.

Boksamtal i litteraturundervisningen. : En studie om huruvida tre boksamtalsmodeller erbjuder elever möjligheten att utveckla sin litterÀra kompetens.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Med rÀtt att parodiera : Ett undantag till upphovsrÀtten

Parodins tillÄtlighet beror pÄ hur den rÀttfÀrdigas, som sjÀlvstÀndigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderÀtt som följd. RÀttfÀrdigandet Àr beroende av hur fritt parodin utformas i förhÄllande till sin förlaga vilket gör att tillÄtligheten mÄste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad frÄn idag nÀr parodin anses tillÄten enbart pÄ den grund att det Àr en parodi bör utgÄngspunkten vara de hÀnsyn till helheten som vanligen tas vid en intrÄngsbedömning. De frÀmsta skillnaderna i förhÄllande till den normala bedömningen bör vara en större tillÄtlighet att anvÀnda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrÄngssituation.Det blir sÀrskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav pÄ att begrÀnsa parodins inverkan pÄ den ekonomiska rÀtten i förlagan inte har fÄtt genomslag i domstolspraxis. Det hÀr Àr tvÀrtom en aspekt som hittills utelÀmnas helt och hÄllet i svensk rÀtts syn pÄ parodin.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->