Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.

Parodins tillåtlighet beror på hur den rättfärdigas, som självständigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderätt som följd. Rättfärdigandet är beroende av hur fritt parodin utformas i förhållande till sin förlaga vilket gör att tillåtligheten måste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad från idag när parodin anses tillåten enbart på den grund att det är en parodi bör utgångspunkten vara de hänsyn till helheten som vanligen tas vid en intrångsbedömning. De främsta skillnaderna i förhållande till den normala bedömningen bör vara en större tillåtlighet att använda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrångssituation.Det blir särskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav på att begränsa parodins inverkan på den ekonomiska rätten i förlagan inte har fått genomslag i domstolspraxis. Det här är tvärtom en aspekt som hittills utelämnas helt och hållet i svensk rätts syn på parodin.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.