Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och ungefär en procent av befolkningen beräknaslida av någon typ av psykossjukdom, varav schizofreni är den vanligaste. Syftet med dennastudie var att beskriva patienters upplevelser av hur det är att leva med psykossjukdom.Genom kvalitativ innehållsanalys av narrativer analyserades en självbiografi och sex noveller,där författarna beskrev hur det är att leva med psykossjukdom. Under analysprocessenframkom två olika kategorier, ?Känslor? och ?Hantering?, och nio subkategorier. Dessakategorier visade vilka känslor som väcks av psykosen samt hur känslor och upplevelserhanteras i det dagliga livet.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Att leva med ätstörning är ett handikapp som genomsyrar de drabbade personernas hela liv och omgivning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med hetsätningsstörning. I litteraturstudien ingick 13 vetenskapliga artiklar och de analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att känna sig besatt; att söka efter kontroll; att känna sig isolerad; att maten dämpar känslor; att känna skuld och skam; att inte acceptera sig själv och se sig som annorlunda; att se konsekvenserna av sjukdomen och söka en förändring. Resultatet visade att personer med hetsätningsstörning har dålig självkänsla, låg självbild och känner mycket skuld och skam för hur sjukdomen drabbar familjen.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och i Sverige finns ungefär 75000 drabbade. Den drabbade kan få symtom både intellektuellt, beteendemässigt, motoriskt och funktionellt. Flertalet Alzheimers drabbade bor hemma och vårdas av sina närstående. Att vara närstående och vårdgivare innebär en förändrad livsstil. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom.

Syftet men denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med astma. Åtta artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som är bäst på att ta hand om barnet, att det tar mycket tid, att alltid vara på sin vakt samt att acceptera att det är som det är. Föräldrarna fann tillfredställelse i att kunna ta hand om sina barn men saknade ibland omgivningens förståelse och stöd. Den tidskrävande omvårdnaden av barnen upplevdes stressande och medförde isolering på grund av att föräldrarna ville skydda sina barn.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor påverkan på vardagslivet. Denna händelse leder till olika sätt för personer att hantera och förstå det inträffade utifrån både personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen ålder. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att analysera litteratur i form av en självbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att känna förnekelse och ställas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förändrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstår, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svår situation, att beskriva motstridiga känslor gentemot nära och kära och att uppleva tiden på nya sätt.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning.

Bakgrund: Patienter med fibromyalgi upplever att de sällan blir tagna på allvar då de på utsidan ser ut att må bra, men i själva verket har ont. Då smärtan inte syns ökar svårigheten att förklara smärtans påverkan för andra. Det är således en utmaning för patienter med fibromyalgi att få andra att förstå deras situation. Syfte: Att belysa kvinnors utsagor av att leva med fibromyalgi. Metod: Den metod som valdes var en analys av två självbiografiska böcker med en kvalitativ metod.

Att vara förälder till en dotter med ätstörning innebär en svår situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till en dotter med ätstörning. Litteraturstudien var baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ta på sig skulden och anklaga sig själv, Att förlora dottern då sjukdomen tar över och styr familjens liv, Att leva i en mardröm och tappa kon¬trollen, Att känna stöd från dem som kände till sjukdomen var betydelsefullt och Att vilja göra allt för dottern och att aldrig ge upp. Det framkom att föräldrar kände sig skyldiga till dotterns sjukdom.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA. Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt.

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom.