Bipolär sjukdom (BS) är en kronisk sjukdom med återkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonåren men i många fall diagnostiseras den inte förrän patienten är runt 30 år. Behandling för BS är livslång medicinering med stämningsstabiliserande läkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva läkemedel och anti-psykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen är ställd och det tar ofta upp till 2 år för patienten att hitta en balans i livet.Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur det är att leva med bipolär sjukdom.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som leder till förlamning och slutligen döden. Den kan debutera i förhållandevis unga år men bryter vanligtvis ut efter 50 års ålder. Orsaken till ALS är okänd och det finns idag inget botemedel utan det är symtomen som behandlas. När en person drabbas av ALS påverkas inte bara kroppen utan hela dennes liv. ALS är en sjukdom som leder till ovanliga etiska ställningstaganden.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Introduktion:Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell användes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

Psoriasis är en inflammatorisk hudsjukdom som uppkommer i perioder. Sjukdomens behandling går ut på att lindra patientens besvär men går inte helt att bota. Dagens samhälle kan uppfattas som ytligt och utseendefixerat vilket leder till att personer som lider av psoriasis kan känna sig annorlunda på grund av den förändrade huden. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters erfarenheter av att leva med psoriasis. Metoden som används är en litteraturstudie utifrån Axelsson (2008).

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 är övervikt och fysisk inaktivitet men även stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen består främst av tabletter, livsstilsåtgärder och en bra egenvård. När livsvärldsansatsen används i vårdandet fokuserar vårdaren på hur patienter upplever sin hälsa, lidande, välbefinnande och sin vård. Detta kan inte mätas med olika instrument utan vårdaren får lyssna på personens egen berättelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

Bakgrund: I tsunamin i Thailand 2004 förlorade 544 svenskar sitt liv, men det var betydligt fler än så som blev drabbade. De människor som överlevt tsunamin men förlorat en närstående drabbades av stor sorg och saknad. Forskning visar att de överlevande löpte stor risk att drabbas av komplicerad sorg, posttraumatisk stress och negativ påverkan på den mentala hälsan. Ett professionellt och medmänskligt bemötande har visat sig underlätta sorgeprocessen för de överlevande, därför är det viktigt att sjukvårdpersonal får en förståelse för de som förlorat en närstående plötsligt.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sorg hos svenskar som var med om och samtidigt förlorat närstående i tsunamin 2004 i Thailand.Metod: Studien är baserad på fem självbiografier skrivna av människor som överlevde tsunamin men även förlorade närstående där. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och har bearbetats med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Studien visade att sorgen speglades av individuella upplevelser.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt.

Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Bakgrund: Medfödda hjärtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjärtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att få ett barn med medfött hjärtfel är väl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. Föräldrar till hjärtsjuka barn uppvisar ett sämre välbefinnande jämfört med föräldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjärtfel.Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vårdteori om lidandet användes som teoretisk referensram.Resultat: Föräldrarna led av oro och stress i hög utsträckning och barnets hjärtsjukdom hadeen stor inverkan på hela familjens tillvaro.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.